Norrländska Korrespondenten – 19 januari 1871, sida 2

och der mid stränderna bibehållante fia i smala remsor. Setan tess göra fartyaen obebindratt fina regelbundna turer mellan Helsingör oc) Helfinaborg. RKrissel. Från Besancon meddelas under d. 12: Preussarne hafwa antagligen utrymt Vesul. 800 preus sare med 3 kanoner angrepo i i tratten af Abbeville tre tompanier friffyttar, hwilka gjorde energiskt motstånd och förlorade 8 man. Preussarna deres mot bortkörde sju wagnar döda oc) fårade. Lyon d. 10. Tredje marsch legionen wid Rhone påstyndar fin afmarsch. Betydliga massor franska trupper koncentreras wid Douds. Bourbalis högkvarter förlägges till operationernas medelpunkt. Versailles den 12. Framför Paris har, under fortsarande dimma, en mindre häftig eld under: hållits från wåra batterier emot föjtningsmerten och staden. Fienden swarade endast matt. Wår förlust i töda och) särade är 2 officerare och 9 man. Fåltmarskallen prins Fredrik Cart rapporterar från Le Mans: Fienden droger fig tillbaka dels på Alencon (norrut) och dels på Laval (westerut), förföljd af wåra kolonner. Gambetta war närwarande i början af slaget mid Le Mans. London d. 14. Konserensen har sin första fam. mankomst den 17 d:s tl. I e. m. Den 4 dennes ffrefs till Jndep. Belge från Lyon, ver man med ftor spänning följer tilldragelserna på östra krigsskådeplatsen: Efter de twå sista angreppen, fom hafwa kostat fienten få mycket folk, tunde ve belägrade i Belfort ganska tålmodigt afbita hjelp. Preussarnas ftändiga motgångar wid denna fästning låta måhända förklara fig af de truppers beskuffenhet, hwilka ope vera i de östra departementen. Från Gray frif wes, att mid alla ambulanfer finnas många ide fårade, men sjuka soldater. Orsaten härtill är, att de trupper, fom nyligen antommit till Frankrite, utgöras af män, som äro föga egnade att utftå strapager. General Cremer mottog, när han ryckte in i Dijon, en smickrande hyllning af inwånarna. Man ropade entusiastiskt: tefwe Franlrite! lefwe republiten! lefwe Cremer! man hedrade på tetta sått den unga generalen, fom med nya trupper hade gjort få allwarsamt motstånd mot preussarna wid deras första försök att i större antal operera mot Saonedalen. Strax efter preussarnas afmarsch från Dijon antog denna stad, som under en månad haft ett få sorgligt utscende, plötsligen en liflig och feftlig ansitrytning. Gatorna hwimlade af menniskor och alla rigtade sina blickar åt wägen till Beanne, på hwillen man wäntade rörbyxorna. Wid minds ratt Höll wårt folk, omkring 10,000 man, sitt ins tåg i staten under det mest lifliga jubel. Det war kavalleri, det mar artilleri, det mar gendarmer: Alla helsades med handklappningar. Bombonnel motteg äfwen allmänna bewis på erkännande, när ban i spetsen för sina friskyttar ryckte in i fin fö delsestad Alla wille trycka hans hand. Ett bidrag till det rätta bedömandet af bombardementets wertningar gifwer en korrespondens från Times enffilda torrespondent i Paris, hwilken få iom ögonwittne öfwerwar bessjutningen af ostfästena Nogent och Rosny. Korrespondenten hade tillsam mans med en engelsk wän rest ut genom Vincennesporten och hade, för att kunna åse beskjutningen på nära håll, inlegerat sig i ett öfwergifwet litet hus, omkring 150 sieg från Fort Nogent. Från ett windsrum kunde engelsmännen se in i fästets inre. Under det att preussarna öfweröste werket med bomber och granater — minst twå i minuten — sågs ingen menniska i fästet; manskapet höll sig doldt i kasematterna. Det öfwerraskade mig — berättar korrespondenten — att fe ven beundranswärda precision, med hwillen granaterna slogo ned. Nästan alla träffare en eller annan del af fästet, och lifwäl kunde jag ej upptäcka att de anftällde någon skata. Somliga granater exploderade ide; andra borrade fig in jordhögar och kastade, då de sprungo sönder pelare af jord och dam i luften. Många föllo ned på den stenlagda inre gården, der de exploderade ned ett braf och en vibration, fom tom det lilla huset, i hwillet wi befunno of, att darra i fina grundwalar. Såwidt jag kunde observera, woro bomberna af en ofantlig storlek och wigt; så mycket mer förwånade det mig att se, huru ringa wertninaar de ästadkommo Om trup: perna funnits uppställda i fästets inre, skulle de alla blifwit dödade efter sårade; men soldaterna höllo fig säfert — åtminstone mar det of omöjligt att upptäcka någon — och fästets öfmwergifna utfe: ende och dödsstillbet, som endast afbröts när en bomb fom en åskwigg slog ned i i det, gjorde ett ganska besynnerligt intryck. Jag spejade förgäfes efter en brech i wallen eller trossade murar eller demonterade kanoner, som jag alltid hade trott skulle wara följden af ett få förfärligt bombardement Ryenesarns kunnn gernun håssa HKÅ härmod