ninas temeepencent i Paris, ruteradt ten 30 december, meddela mi följande: — — — — Emellertit will man hålla ut bär i det längsta möjliga, och man söler ställa få till, ott med oerhörda sörsakelser och umbäranden tetta skall funna låta fig göra åtminstone till den 15 mars Till adass bör landgorten hunnit samla cerbörda stridekrafter och rycka hit samt ändtligen befria oss från vet aräeliga jernband, form tywärr redan altför länge om jertat werldens första stad met 2.000 000 menniskor. Pariserbefolkringen har wisat fig utt detta förswar och tenna uthallighet mera än beunptransmward och, om en ewig, out: plånlig skam hwilar öfwer tejsarens armer, fom venom kapitulutionerna mit Sevan och Met för altid blifwit brännmärtta, få bar vod Paris af: twått slymfen med fina uppoffringar och hjeltemetiga handlingar, äfwen om ten tag ffulle rans des, Då nöden twingar det, ej att kapitulera, men wäl att fega fig efter feararen8 wilja. Men ännu wågar man hoppas, ännu är ej alt förloradt, ebus ru det ser mörkt ut. Swenskarne hafwa tillbragt senaste tiden såsom förposter uti 7Bonry och woro der ganska illa utsatta för de fiendtliga bomberna, men Iydtiatwis blef ingen af vem sårad. Deras mod beuntrares fom manligt, ty, tå bomberna haalade, gingo fransoserna ned i lällrarne, men jwenskarne gingo ut i angränsande trädgårdar och plockade upp te löeryckta jernbitarne, ännu helt warma. Det swenska modet och tapperheten äro numera ortspråf i PRariferarmeen Swenskarne äro rit: tiat eftersökta öfweralt, och namnen Rosenkrantz cch Bagge löpa i hwars mans mun, Rättegångsoc Polissaker. Den 16 December. Då målet mot mafarne Sundina, tilltalade för olofligt tilarerp från ogifta Karin Boman, i day till fortsättante handläggning påropades, infann fin, I åklagarens och målsegandens närwaro, ens pdast mannen Sunting, men hustrun låt sig ei afhöra. Uppgijmande mannen att hon wore sjuk, en uppaift som dock ej styrktes. 5 witnen hörtes, af hwilta ett toa på aflagd et, att Bomans koffert bade efter dess afresa från siaden, stäende i Vemans rum, warit med hänge lås läst, samt att hustru Sunting innewarit i rummet. 2:ne witnen intygade att re fett få wäl mannen Sunrina fom tess hustru ech barn begaana Bomans kläder under den tid hon warit borta. Målet urskjöts til nästa måndag; ech skulle huru Sunting, genom ålklagarens försorg, till rätten hemtas. — Yaalingarne Johan Erik Swed och Peter Cdward Sberg. hwilka genom inbrott på br Forss jeng s. k. Ark, tillaripit cigarrer, till wärde af 25 ror, fältes att hwardera undergå 9 månaders straffarbete, samt att wara medborgerligt förtroende förlustiga i 5 år. — Ynalinaen Jchan Anselm Hamrin, hwilken ren 10 i deuna månad tels etvätaf stadefiskalen och poliekonstapeln Ericssen samt slagit Ericsson få att blotwite uplommit, fäldes att böra för olvädante 30 rer samt för målvet mot Ericeson, 50 rtr. Hamrin förklarade sig missnöjd med ut: slaget. — Arbetaren Carl Peter Strömberg från As: sele bb, Åsele socken, men nu boente inwid Heffr ners ånasäg i Stöng foden, war tilltalad för olofliat tillarepp af en kopparflaska med deri förs warade 2 kannor mjölk. Mot sitt nekande kunde han ej till answar för tillgreppet fällas, men för det han ej uplyst bittart gots till wärde af 3 rer 50 öre, att böta 7 ror och för förffingring af mjölken, 10 rdr. Strömberg har förut warit häktad och under tilltal för stöld; men ehuru bindande liknelser och omständiaheter tå mot honem förefommo att hafma begått stölden; likwäl och fom, mot hang ne. kante, ej full bewisning kunde förebringag, blej ban ej till anfwar fäld. LPFandsorts-Nyheter. Upsala. Ertebiskopen, fom i tisranå afton an: fom till staden, uppwaktares dagen etter af aka: remiz och skolstaten samt frittets presterskap. J tordags wir 12 titen war bonom ten stuterante ungtomen till möte å stora Gustavianska salen. Sedan erkebiskopen bestiatt tularestoten och i för: bigående wisrört re till en del skefwa och något oklara fortringar, fom en af dagens cpinioner Häller på unwersiteten, i vet ren fortrar på en gåna tjupa fturier, svabbt afslutate lurser och förmån a att genast prattiste tillämpa ven untfångs na lärdomen, utwecklate han, burulete8 metenffapens mål wore att söka det sanna, rätta och fföna för deras egen skul. Men neterskapliaa studier ensamt förärlade ide menniskan, åstattommo icke bildning, tertill fordrades äfwen något mera, och detta wore autsfruktan. Den religiöst-sedliga uppfestran tillhhörre egentligen ide umipersitet, . 4 emi. CA.