lycklia lösnina. — Wärneplikten eter ffylviahes ten ttt personligen deltaga i festerlantets förswar utan rätt till lega eller friköping bör under mig tid åliagga hwarje wapenför och oförwitlig swensk man, — Under förutfättning att de brister, fom för närwarande widlåra indelninaswer et och ins delute armen, genom tidsenliga förbättringar af: hjelpas, mill mötet uttala fia för bibehållande af inrelade armn såsom stam för wärt förswar. — För att wärt förswar må bli rå samma nång mera betryagande och mindre kostsamt, böra lan: vets söner redan i skotorna och derefter aenom wapenöfningar mellan skoläldern och wärnepliktsåldern förbereras för fin blifwande militära tjenft: görina. Jemförelser. Wi föreställa of, att det fall in tressera wåra läsare att sjelfwa anställa jemförelse mellan Swerges armcorganisation och andra länders, isynnerhet under nu warande förhållanden. Wi ämna derför i korthet framställa grunderna för de särskilda ländernas krigsmatt och göra i dag en början med Preussens och Englands. Bi följa härwid hufwudsalligen professor Swedelii Anted: ningar i statstunskap. Preussens trigsmatt bestär af följande afdelningar: 1) Stående armn, fom utgöres of utffrifning af manstap från 20 till 25 års ålder samt friwilliga. Med re friwilliga förhåller det fia få, att de funna redan före 20 års ålder, wid 17 år, upp: jylla fin trigstjenstskyldighet, i fall deras fropps byggnad är tillvädligt utbildad. Det öfriga mans skapet, fom bildar den stående armeen, uttages genom sottning. Tjenstetiden är fem år, hwaraf dock i frerstid endast tre år tillbringas i wertlig tjenitgörina. 2) Första uppbädets landtwärn. Detta bes står af den del af de lrigstjenstskyldige från 20 till 25 år, fom ice blifwit utlottade eller tagit iriwil: lig tjenft, samt allt wapenfört manskap från 26 till 32 års ålder. Detta landtwärn består således till stor det af sådana, fom i yngre år gjort krigstjenst och således innehafwa färrighet i wapnens brut, men de hafwa dock öfninga möten. De äro ämnade till förstärkning för stående armeen i krigstid. 3) Andra uppbådets landtwärn. Detta be. står af manskap från 32 till 39 års ålder, således sådana fom förut tillhört den första afdelningen af landtwårnet. Detta landtwärn är naturligtwis äm: nadt att endast i krigstid förstärka den preussiska armeen ). Det lärer i fredstid ide heller alldeles sakna wapenöfningar. 4) Landtstormen, fom bestär of hwarje wapen för man intill 50 åre ålder, fom ide tillhör stående armeen eller landtwärnet, samt dessutom hwarje lrigsduglig yngling från 17 år. Landtftormen är ide afsedd att begagnas utanför statens gränser och har inga öfningsmöten. Af dessa fyra beståndsdelar utgöres nu den Preussiska trigsmakten. Den stående hären bildar en stam, till hwilken landtwärnet wid behof ansluter fig, och utgör en öfningsskola för krigstjensten, få att de, fom tillhöra landtwärnet, äro från fin tjens stetid i ftående armeen bekanta med wapnens bruk. Krigstjenstdugligheten sprides sålunda genom hela foltmassan. Will man beräkna ten preussiska rigsmaftens storlek, få måste man äfwen derunder inz beräkna de öfriga tyska staternas trigsfolk, fom, få: som wi weta, numera står under konungens af Preussen befäl. Antalet är swårt att med no grannhet uppgifwa, men sälkert är att den prenusfista konnngen i krigstid har att befalla öfwer mer än en million soldater. Preussens armcorganija tion är den mest fullstänrigt genomförda folkbewäpning, men är naturligtwis en oerhörd börda för landet. Englands militärorganisation. Engelsmännen betraktare i äldre tider med misstän ksam het stående armeer; de fruktade att deras frihet kunde komma att förtryckas genom militärdespotismen. Detta har wållat att ingen allmän frigstjenftffyldighet eller s. f. konscription har kunnat i England införas. Konscriptionen wore äfwen af ett annat ffäl för engelsmännen motbjudande. De hafwa, såsom mi weta, stora kollonnier och besittningar i fjerran belägna werldetrakter, hwarföre en engelst soldat har att emotse tjenstgöring långt borta från fitt fädernestand. Den engelska armeen består hufz wudsakligen af wärfwade trupper och dess storlek bestämmes årligen af parlamentet. En flags al: män wärnepligt finnes wisserligen, den s. k. mili jen, men denna styrka är, liksom den preussista landtstormen, endast afsedd till omedelbart förswar af sjelfwa landet, tå en fiendtlig styrka der lands stiger. Men derjemte sinnas friwilliga skarpslyttar. Will man öfwerskäda den britiska trigsmatten, få måste man äfwen beräkna follonniatlstrupperna. Armeen i England och kollonnierna med undantag af Ostindien utgör omkring 140,000 man, hwartill kommer den Ostindiska 65,000 man, tillsammans 205,000 foldater. Denna styrka utgör den stående armeen, hwaraf dock, såsom wi nämnt, en stor del ) Detta manskap, likjom förut första uppbådets landtz wmärn är nn inkalladt under fanorna. så att Vreussen under . QAQe VU—— —fn — Or — OT or