ett telegram weta, att le Mans skulle af tyskarne intagits, naturligtwis efter strider, som skulle wara att betrakta såsom nederlag för fransmännen. Men denna underrättelse är tysk officiel och för att känna sanningen måste man höra äfwen den andra sidan. Alt flera underrättelser ingå, fom bestyrka att striderna i nordwest den 2 och 3 dis warit i hög grad förlustbringande för tyskarne. Så beträfs tas t. er. att de utrymt Bapaume, hwilken stad fransmännen genast tagit i besittning för att derifrån framrycka widare. En episod ur dessa slag är det öde fom drabbade twå skvadroner rytteri, ut: sände för att bespeja Faidherbes trupper, och af hwilfa den ena aldrig kommit tillbaka och den andra högst illa tilltygad. Från Nancy skrifwes att fienden å denna del af landet är stadd på återtåg. Wid Rouen hafwa fåttningar egt rum den 7 d:s, hwarwid general Roye säges blifwit fprängd af 10,000 tyskar. Wid Paris fortsättes bombardementet, fom nur mera fär kasta öfwer werlosstaden tjugotujen pro jektiler dagligen. Också will man weta att flera menniskor i sjelfwa staden blifwit dödade samt att eldswådor skulle alt som oftast uppstå i förstäderna. Oaktadt alt äro Parisarne wid godt lynne och tänka wäl hålla ut till undsättning kommer. Deras för bindelser med tet öfriga landet äro flera än man wet af. Så tros att de ffola begagna fig af underwattensbåtar och dykare, fom under Seineflodens yta passera de fiendtliga linierna. J östra delen af landet tyckes framgångens sol på alwar börja lysa öfwer fransmännens anfträng: ningar. De hafwa den 6 besatt Semur och den 10 trängt tyskarne tillbaka från Viller Sexel, hwillet wisar att de redan hunnit förbi Vessul och frå emellan detta ställe och Belfort, sydost om Vesoul. Sundswalls arbetareförening och SundswallsPosten. Denna rubrik kan synas något egen, då dessa båda i sjelfwa werket icke hafwa något gemensamt med hwarandra och således ide borde sammanställas. Dessa ord begagnar S.-P. i sitt sednaste n:r om förswarsfrågan och röftrvätten i en upsats, hwari tidningen förklarar härmarande ardetareföres nings beslut med anledning af skrifwelsen från Norrköping om wärnepligten för ej blott sorgligt utan äfwen — ömkligt. Då wi tillämpa den på wår rubrik, inser lätt den allmänhet, som känner till de inre förhållandena i wår stad, att de här passa mycket bättre, oc) emeran saken är känd skola wi ej, åtminstone denna gång, uppehålla oss med att framrraga de talrika bewisen derför. Men utom alt twifwel är, att om en offentlig organ söker på alt sätt nedsätta och således motwerka de arbetande klasfernas sträfwanden att genom enighet winna styrka, få är ett dylikt beteende mer än ömtligt. S.-P. skänker fin aktning åt Norrköpings arbetareförening för def i warma ordalag affattare och om fann fosterlandskärlek witnande upprop, men — hånar wårt samhälles arbetare förmodligen, emedan de hafwa förklarat fig warmt och enhälligt wilja understödja Norrköpingsarbetarnes förslag. Ty just i detta sernare läses: Wi anse, att i och med ge: nomdrifwandet af frågan om allmän wärnepligts införande något måtte göras för att utwidga det orepresenterade fwenjta folkets rättigheter, hDwarför wi önska allmän politisk jemlikhet. Wår kollega på platfen kan fåledes glädja fig åt att ega både Norrköpings och Sundsmwalls arbetareföreningars ertänsla derför att han, enligt egen högtidlig försälran, wisst ide (!) är någon mot: ständare till utmidvgade politifta rättigheter. Lemnande emellertid åt sitt wärde S. P:s ömt liga siendtlighet, hwilken arbetareföreningen — enig som den är — helt säkert skall weta att sätta sig öfwer, gå wi att granska wår samtidas påstående i sak. Detta lyder få: Förswarsfrågan och rösträtten hafwa intet med hwarandra gemensamt och borde således ide med hwarandra sammanställas. Nu är det klart att — äfwen med den ftörfta möjliga beredw wisde sats bewis som funn tillfö wänr ligen falla af f och u Jn digar allra diffur ning den k skola ett a med ett j stora hålls upph wärn förslo stes I gånge af I uttal swen tag blodi räfno foster blott weter bar 6 het u örlig wårt bragd stor werld utgör mest gerne en dj det i hwill men fribe höjer ibi wade kung som lek låga! wen frukt jorti twin alle ffyrr fom adel Fi fröm O gens ser närn U ringe wa som begå komf