Norrländska Korrespondenten – 7 januari 1871, sida 3

Herr redaktör för RKya Norrländska Korrespondenten. Anhållks om plats i eder tidning för den 7 Jan. 1871. J cder tidning n:r 101 för den 20 Tec. 1870 war ett meddelande från allmänheten af 7ur led i fan häler, med upprop till folket, hwilket jag fulitomligt godkänner; men lär mill jag framfiåla en fråga: hwad menas med folket? Ar det några så perjoner dier är det s. k. massan? Ja, kanhända den j. k. pöbeln? Det wore ett nöje att så tala med Ieden af sam ället om der är jamma åsig:er jem här. Ru wet man, om jag är yttra mig, att om någor fer ud) hönder blond nmunnifforna jom ej behagar en del af dem, få utgår från desja ett rop: det är pöbeln och olket. Fwad äro då des:a för mennislor, emedan de ej äro röbel och ci heller folk, men mennistor äro de likn är? wad jag för min del tror, så är folket ala — likasom menniffor äro alla — med undantag af embed: oh tjenstmän hwilka äro solkens tjenare I städer äro gross-, tram-, diveres, jen: och nirperhandlare, handtwerkare (handarbetare), timmermän i stp och hus samt diver e arbesare; på landet äro lundts brukare, bönder, torpare och inhyses folk mod ala des mede lemmar. Dessa urpräknade håler jog för att wara folket cch de merniffor Jom ej ame fig wara folket må då fans hända wara sänad. Besinnom det alla äro lifa mid jödelfen fåräl fom wid döden och här på jordar äro mennifforna en kedja, alla behörna hwarandras hielp, ala mennisfor mår nästa od) ala äro wi huarondra lika, — lika så nödigt fom arbers:agarn anjser att få arbete, lika nödigt är dt för arbetegiiwarn att jå arbetare (lör jag är oc en af båda delarne) ty singe inte penningen arberare så ble we han inart om inte, lika:å hade inte de rike fattiga jå blef we mnart deras kassor tomma. Ter ser man kedjen huru nödig den är ait wara fas:hängande mid hn arandra, — fule något od hag bliswa i en länk så bör den genast sörbätiras innan hela kedjan går i kras. Guru det nu är md solk och mumifokedian det will iag öjmerfanna till hwars och ent betrattande och stid handen in i egen barm. Ctt foroligt exempel har man af möten huru soilkldjan är splirtrad i ett jam hälle med något äfwer 6 CCO inmånare, ide fult en firivndedel fan samla fig ör att meddela fina tankar och få fina röster hörda, hwelke är hwars och ens fiyldigher, i en så wigtig sak fom gäller sjörsta delens wäl och we. Fwilken dumbom fom holst för kunna inse att der är en orätslig rösnättelagstisining hwarjör man heppas att det blir dessflere som tednar fine namn under pelinonen instundande måns dagsaston i arbetarejöreningens lokul och måtte leder, mede lemmar och medborgare af ala klasjer fig infinna! — ja, jå wisst fom wi äro menniskor alla, så gör det! Junior i Eundswall.