22 KAX — nm: Kp RT tanctmätarne Th. Rekerg. 6 Hosner och IR. 3. Geintidein samt ingeniören P. M. Anrerjen. Om Gambettas werkjamhet yttrar fia Timed forraspendent i Borteanx (torut i Toms) på föl tanto fält: Franturlbes wertfammaste man är ten buirtise Gambetta, hwitten i fin person förenar egenskaperna hos gudarne Mars och Mercurius. För vbonom förswinner tiv och rum; han tretsar bwarje ajstant och binder, flyser fram och tibbaka antinaen i balleng eller på jerrwäg, uppmuntiar tyuprerna till: och afjätter generaler och gör fin åU städee närwarante. Han är för ögonblicket Frankrifes letande ande, ech ehuru många knota öfwer ren matt, fom ban tinbatzat fia, wånar teck ingen tretsa ten. J Teure wifared en vel aj ten förra lanmstiftante forsamlingens metlemmar, hwilka änau woro kenägna att anfe fia för den enta logliaa matt, fom ännu äterstod i rant: rife. De lutade sina bufwuden tilljammans för att, om möjliat, ut:ränna den ometaörline Gam: betta och bemättiga fig tygtarne. Men vittatorn war på fin watlt och tät tem weta, att han kånte terge planer. Han narnate dem för följterna, och retörftoro bans wint få mäl, ott te straxt afstot o från fiva sträjwanden. De wiossste, att ban stulle göra urta fort piccss mer bem som med bundratals elyckliaa seltater, hwilka för jmå fuborrina: tionefel blifvit ssstålta för trigsrätt. Den tvrels fe, fom vu berrskar i Frankriite, är blor: och jernreaimen, Unter satana förhallanden är tdet ingen utsigt till fred, inaen möjliahet för ett mur penstilleständ, ingen hwifa etter raj; ständiat aår vet framåt i en erkan af raseri och blodsutgjutelse. En skepnad böjer fia öfwer alla undra; ten söker moriat att styra bwirswelwinden och beberrz ffa formen; ben orannijerar armser af en befolfs nina, som fönrrerfliteg af passiener, fruktan och förtwiftan, den samlar elementerna till ett werf: samt metständ. Från öfwerlänaningen med fina embetsbröter flyzer Gambetta ut på walrlatsen, från oden belägrade Haden till de håret ansatta förpofterna, öfweralt nppmuntrande. tarlante, le: tande och fir: affanre Uton ten ringaste militäriska bittning fruftar ban icke answaret att aifwva namla erfarna ae — sina befallningar; han anwänder på krigskoensten sitt skarpa förstånd och sin oböstiga wilja. Keljjartrömets weteraner, bwwil: fa munno fältslaa, då Gamdbetta ännu fatt vå stolbänkean, lussaa till bang yttranden och foga fin efter bans åsigter. Krigsmiuistern wet att göra fia ärytd och dettea hos män, fom för sex mås nater jedan stulle hajwa wijat henom rå törren, om ban nåsat gifwa dem ett råd, och som wäl weta, att deras nuwarande tiltator och herre för tre år sedan mar en ebekant, trettio år gammal arvekat i Quartier Latin utan ett öres förmö genhet och beläten, vå han bade en suvaa rod rå fia samt penaar att betala fin mittag. Helt wi: är tetta en remantisk. änventurlia och alldeleg utemortentlig bana, ech buru ret än må sluta, så är Leen Gambetta i detta ögonblick Frankri fes suverän J ett Stocholmsbref of den 28 sistlitne tec. till Norrlantepesten sfrijwee: J ar rearess här en man fom gjort icke få litet wäsen utaf fia här i werltan, nämligen fyr: koberden Ctsabl, den röde icpublifanen, den privz cipiebe opvefitiongmanrner, den ifrige folfmöteg: mukaren, Steckholms konsistoriibuse och pligcan: te. Om hans presterliga werksambet är bär ide fältet att talas jaa mill blott libänga att ban viöt avfrenre för ster wälgörentet mot de fattige. Helt naturliat war teremet att han slulle wara fetd mer alt annat än blida ögon of fina em: betsbröter, och paster primarius Fallentus, fom törrättare begrafningen, lunde naturvliatwis ide untertåta att gifwa ku-lt åt rtetta Ddinm teologi: um denom liftalet, fom utajorte en liten precikan öfwer ämnet: ett Guti behagliat lejwerne, cch fin unter tåtenhet att med ettxerd omtala ten aflitnes 32:äriaa prestertina werksamhet eller ens nämna bang namn Stroxt efteråt uppträtrte reremot den mycket omtolate flärmäklaren Youf: stert och ot!rare på siit wanlina alänfanre spräk några wänliga ord om fin f. d. politisla trosjörs wantt; oc jar är fullt förwissad att inaen af ren talrika processionens letamöter försummate att lussna till den beryktade talauen, bwillen re, såsem bes:ående af siatens kyrkeherrar, aeneralmajorer och annat stert folk, naturligtwis alrrig warit i tillfälle att böra. Ht Stedbolmepesstan slutar fin korta leiuars: bana är nalurliatwis längesetan bakant; och man fon blott föruntra fia Uwer att en tirning, fom öppet kämpar för penninse ec) embetemanuawils te i tass trossafte ferm, funnat leswa få länge, samt alt eujener kunna finuas ot wåra dtanar urreffran: neg att för särana iver offra få bespror jummer fom ett tylilt företas träfner. Deremot hu wi fött ett profblad af en ny titnina, utatjugCu of Swenska Weckebladets förs läggare Kjellbera, enliat föreatjwande för att fons turrera mer Fäternedsandet, men sannelitare för att äta ut ÄR abdorsaren, som redan enliat be räfning ajert tet anutligt finnade7 Wäckebladet