Av RT RR SR RR MR 33 33e. Å a 2 4 N — . ,. Ä Ä . Under titen från den I November 1869 till samma tid 1870 har wid de inom Westerbotten bes fintliga åtta bymejerierna proruktionen gestaltat sig på följande sätt: Tillwerkning. z — — eiks 22 CötetamFannbätswan. ESg mjörs mjöltsMesost Smör. mölt I I ij skannor. skåpstålv. sfålv. ffålp. kannor t:r. kannor. — Höfiöööö.. 10,713.37 —— 35549.— — I,794.— 612.70 — 7,070.— 2,237 2 Flarkernn.. 10,319.40 428.75 3, 116. 48.— 1,931.— 874— — 7,634.— 2,535 29 (Cstermarl ....... 22,027.10 805.— 6.972. — 21.— 4,066. — 1.934— — 16.015.— 2,423 98 Selet ......... 17,339. — 8,352.—4 —— 1,826.— — — 2,589.— 4,857 42 (Gammelbyn ..... ö 8.816.24 3,780.— 59. 2,311.— 149.500 19.— 480 20.— 2,315 15 Gummark ...... 6,844.37 429. 1,792. 207.— 1, 155.50 306.— 34 4, 591.50 1,509 79 Ajwan....... ö 8,785 60 1,315.25 —— 2,198.— — — — — 2,223.75 2,306 16 Uttersjö, i 5 månader 14370.12 2,334—T— — 830— — — — — 1.208 06 Summa FUZISU7i0Ti6 I I0 J5— J9Ö— J 145.10, 482 J40, 131.205 2: Aj dessa uppaifter, som äro sammanförda ifrän de olika mejeriernas räkenskaper genom länets agronom, framgär följande wigtiga siffror, fom wid larugårtsskötselns bedrifwande äro af wiat att känna. Medeltalet för året bar för alla mejerier uppåzått till det utmärkt wackra resultat af 25 öre netto pr kanna mjölk. Wid te särskilta mejerierna gestaltar fig refuttatet nägot olifa, nämligen: Selet 28 öre, Utterfjön 27 öre, Gammelbyn och Afwan 25, Flarken och Euersmark 24 12, Gummark 22, och Hösjö 20 öre. Förwanrlingen til produkter wisar fig ej onynnsam. Till 1 skarp. smör bar förbrukats omkring 5 kannor mjölf, til 1 skalp. skummjölksost omkrina 3 tannor, till 1 skälp fötmjölksost 2 kannor. Warornas b skaffenhet är oklanderlia och äfwen pod och blifwer bättre genom nogarannare gallrina af often. Mejerskorna bewisa fig sköta wäl det dem gifna upprraget, genom att uttaga sista öret ur mjölken. Förestaende siffror aifwa klafwen til hwad man fan hafwa att wänta sig genom en ändamålsenlig och nogarann berer ning af mejeriprodukter, ware fia att tetta fler genom mejeriföreningar eler på enskiltt wäg Att frägan tar fart, mifar fia tydligt deraf, att är 1868 wid länets första mejeri tillwertningen uppgick tit iii. Å34689,15 1869 wid 4 mejereee. 315,676,56 1870 wid 8 dito .. sa sr vv 22,393.17 Då, såsom wanligen är fallet wid mejerierna, ungefär halfwa mjölkmängren anwändee till intressenternas hushåll, ven goda hälften går till mejeriet, borte man funna förwänta att, vå äfwen detta aick för sig efter 1867 årg ytterst swaga sädesskörd, numera förre tvantiteter mjölf inlemnares til me jerierna, hwarigenom driftkostnaden skulle betyrliat förminskas, samt att mejeritelegarne, alt hwad de kunde, lare an på höare utfodrina af mjöltfor, synnerligen med kärnfoder, ywilket tillagtt en i öfrigt god utforring, betalar fig ganska wäl under nuwarande spanmålspriser. Detta har redan på sednaste tiden eat run både i Burträsk och Löfänger. Den gren af hushallningen, fom inbringar pengar, bör underhållas med nödigt rörelsekapital, Detta är ju en abmän regel för al ekonomi. — Derigenom winnas många fördelar, större af kastning i mjölt, bättre hull hos kreaturen, sålunda mera fött samt fraftigare aörsel Norrlants ena naturliga hjelpkälla, skonsafwerkningen, är högt uppdrifwen, men ten andra, fadu: gärtoslötseln, har blifwit efter, men mståe owilkorligen med raska sten gå framåt, för att ej ren ena må gå under på ven andras bekostnad. Det wore wäl ej någon få öfwerspänd fordran, att af detta läns 34000 for beräkna en million riksdaler inkomst utom den vaaliga förbrukningen för hushallen. Norrländningen har warit en bålig husbållare på fina bälta skatter, skog och mjölk. Hwad som ej stånkte bort, har förjarite eller haft ett underorrnart wärde; ännu finnas trakter inom länet, hwa eft man ifrån gamla tivren bibehålla den äsigten, att vet är skam taga betalning för mjölk, fom blijwer öfwer från hushället; men titerna och ändrade förhållanden medföra nyttiga lärtomar. Wilif wa ej mer i te patrialiffa tiverna utan mitt upp i cn tid af debet och kredit; ven fom ej wil alta reruppå, fan tminaag förr eller sednare dertill. RA ma dan r7Anfng. AON botta onffs wit Garustton Gola har onsjioat äffl Marlefrana An.