Qöln Zeitung af den 11 ätennes bee ter ret: YWWi hafwa 10 grarers tyla, men likwäl måste man hålla sitt gewär i banden! Den hårdt frusna snön nar: rar unter fötterna, träten i algerna stå ttädta i hwit skrur och wintern målar på wåra fönster fantastiska blemmer, fom ingen tamineld förmår upptina. J en annan skrifwelse förmales, att fjol: daterna i byarne tring Paris kasta alt träwirte, fom ve lunna få tag i, dörrar och latugärtsportar, häckar och möbler o. d. i elten för art Underhålla denfamma och få lånerna att uppflamma. Till och mer fortepianon, föm blifwit Ivars lemnate af egarne, få göra tjenst som bränsle. Lantet mellan Orleans och Tour, skrifwes vet till Times och alt ver: omkring beskrifwes såsom öfwer all för reställning försärligt att åse. Krigets och slagtningens stormar ba nu syra gönger farit fram teröfwer. Bourne ech lanttgärtarne äro netbränta, frås rerna utplundrute. Jcke veho mintre äro re anteles suna met sårate. Hwar: je bus är nästan Jubstoppad — preud: sare, hessare, bairare, hanseater, med. lenburgare oc franemän. Fälten och mägarne äre betadta met tösu hästar och töta män, bwalta ligga frusna och stelnate i en histin mängt a; sålsamma förwritninnar. Det stora utfallet från Paris, skildradt of en swenst i bref till Göteborgs Handelstidning. Paris ten 9 Dec mber 1870. Herr retaftör! Mätt set naste bref war af ren 22 Ned. Setan tess hafwa två segrar öwe: preuesarne något äntrat ställningen. Retan ben 27 Nev. stängtes Paris? portar för alla, och entastatrupper lunde pasjeru. Massor af tylita tägate genom gatorna, man wisste ej bwarthän. Til och med bataljenscheferna fingo ej förr än i Vte terfästpingarne weta hwilka positioner te skulle intaga; alla titningar woro frän: neligen förbjurna att afhandla något, som rörde truppernas röreljer. Den 29 fl. 10 e. m. hörres signalskotten och nu börjate ett tanentunter, iow rasade oafbrutet till den 30 kl. 8 på aftonen. Preussorne, fom genom alla dessa min: tagna sersigtinhetemått ej hade ren vins gaste aning om anfallet, blefwo, föfom Trochu rigtigt beräknat, fullkomliat öfwerraskate ech efter 12 timmars strid fubstäntigt nerajerda. Deras sörsta ir nie mar genombrnten och i fransmän: nens bänder. Man hate flanits mer förtwiflans raseri, och förlusterna woro oerhörda ä ömse sidor. Aufallelinien war mycket ulsträckt. Den bögra flyr geln af franska hären war fiörr på Ce: teil, då ren wenstra uppnårre traften frina S:t Cloud. Wit Creteil ajordes ett låtsadt anfall med 15,000 man, för att få preugfarne att bopa fina masfer mid Cheisy le Roi; detta lyckares full: komligt. Emelertit aid generul Ducvot raskt öfwer Marne ech anföll med höj: ti het; generalen sjelf rev längas linien, förande ren ena batalionen efter ren andra nii siriten och sjelf dörande twå preussare, utan att träffas af en enda tulo. Trochu, lerante ret hela, märtte att ten wenstra slygeln gaf wika. Han störtate acnaft from med sin stab, aaf order till anfall och nu följde frangmännen fin höat aktade chef. Ett werkliat raferi bare bemäktiaat fia trupperna, och alla poesitionerna togos bufwudsokligen med bajonetten. Samtitdiat utsändes de s. k. Hagong blinted, bestyckade med en stor konon länastafram och en kulspruta på hwartera sitan. Dessa, fem aå mer ånga och tryywae fram hastigt på jernwänarne, ajorde för: färliga förödelser i fientens flänter. Preussarne, fom fl. 1 såao huru alt förlorades, ajerde nu en sista anjträna: nina och anwänte den fint, fom få ofta lyckats tem unter triget De hopace nemligen kavalleriet I täta masjor och läto detsamma rocka ou mot det franska, fom, utom ret att atet mar fåtaligt war uppstäldt på blinieutsträcknina Men general Duc ot bade jorutsett tenna manöver, och just som marsch-marsch war kommenderas, lät han sitt tavaderi remaskera 50 tulspruter, hwilla på 600 )metres sträckic tU marten 3 hela res gementen, samt under loppet af 10 mi nuter öste mörvande prolektiler öfwer de