Norrländska Korrespondenten – 30 december 1870, sida 3

2 2t Meddelande från allmänheten. Herr Redaktör för Nya Norrl. Korres spondenten. Anbålles om plats i någon af spalterna i ever tidning för ven 30 dennes d. å. Den 28 dennes war här i Sunrswall stadsfullmäktiges wal, fom war medel: måttigt besökt af tem fom ha bort wara mera i flertalet, nämligen s. E föl: ket, hwilkas röst skulle höja fia, men det tycks likasom de wille låta förlväfwa sia, innan de få något ljud fram. Det hörs wäl hårdt, när 100 röfter faler ur en fatabur, och en röst ur en tatabur, få fon nog ten fataburn fnart för: kväfwas fom rå blott har en röst, och rågan på alt detta är en sorglig sak, fom spordes att en ej wälfräjdat efterspordes, men ej fans närwarande, men 10:de S, kommunalstadaan i stad förbjuder sådana, som är på sin plats. Men deremot 12:te 8 är sorgslig. Den utestänger all ärlig och rerbar för att kväfwas. Den 29:de bar och något att såga, huru wida det skall wara gilt eller ej, att ej för många förtroendeposter utåösas på en fatabur. Meningen är nu en nöst till folket att böja fia ur gruset, såwäl uti moraliskt fom etonomifft. J forn. titen gälde folkets röst i gamla Teftas mentet, så skulle det wäl wara nu, och så är det befaldt ifrån herrarnes herre. Petitioner, Petitioner beter det, til instundande riksdag från folket, nu är nöden stor, måtte råren blifwa dess större, tet må bliiwa fom orofpråket lyder när nöden är fom störst, blir hjelpen fom tröst, det wore önskligt, ja högst nörd: