Norrländska Korrespondenten – 20 december 1870, sida 3

mAmmä OSAR MA) 66 männens styrka, nya rekryter tillströmma, manskapet blir mera want wid folvattif: wet, och erfarenheten gör dem förtroliga med de wapen, som de skola begagna. Det går ide an att droga de armcer, fom betäcka och stydda de trupper, hwilka ber läara Paris, alt för långt bort från hufwutrstaden, oc) doc skulle ingen anförare gerna kunna släppa ur sigte en fådan arms fom ren, öfwer hwillen Aurelles för befälet, om den droge sig tillbaka mot wester eller söder. Den tunde plötsligt åter wisa sig vå en eller annan owäntar punkt och göra oräknelig skara, innan trupper kunde framskickas för att Hejda dess framryckande. Att pring Fredrik Carls trupper lidit mycket ondt unter fin marsch från Matz till trakten af Orleans, synes af följans de bref från en sleevigare, fom tienar i en af prinsens kårer: Ru bafwa mi marscherat i 18 rapar och hwarje tag tillrbagalaat 6 a 7 (tysta) mil, ech vå mi under tegfa 18 vapar endast hafwa haft 2 rasttagar, få har manffapet ftör: tat fom flugor af utmattnina, men fommanrdecordet mar alltid Vermärte och såletes blefwo alla ktvarliagande; det mar stor lycka, om re kunde släpa fia undan till wågkanten och få untwika att nede trampas af de e terföljande. Till reg. sa ansträngningar kom eckså swälten, ty alt, fom man erböll att äta på mare schen, war ett stycke swart bröd, och der wi framgingo fans ingenting att taga, alt mar öfmergifmit och ötelagrt. Wi önska att snart komma i strid och detta i en afgörande, få att wi på ett eber annat fätt måblifwa befriade från måra li: banden; tet will säga de återstående af of, ty mer än fjerderelen af wår bär, fom marscherat åftar, bar dukat under för te öfwerrrifna ansträngningarne och är antingen dd eller linger sårad på tafa: retten, i bänvelfe någen förbarmat fir öfwer folvaterna och tagit upp rem fr. lanrswägen och tifena. Inom tyffa pressen böjas allt flere stämmor för nödwändigheten af att bombardera Paris. De stora förluster, fom de tyska belägringstrupperna hafwa lidit i Tyskland. J en skrifwelse från Verfoil: les af den 5 dennes heter det: Den spänning och öfwerretning, bwari wi uns ver de tre senaste dagarne lefwat är obe skriflig: om sömn fon tet naturligtwis ej bli fråna; hela armen är alarmerad och måfte ständigt hålla fig färrig till firid. Jndep. belge yttrar den förmodan, att ger neral Trochu genom ständigt förnyare utfall ämnar försöka utmatta te tyska tvuv: perna, få att deras motständsförmåga dagligen blir swagare. Prenssarne haj: wa erbjudit Trochu att fända en officer till Orleans för att öfwertyga fig om Loire armens nederlag och om sakernas werkliga tillständ, men Trechu har afvir fat detta andud. Den bekante imperialisten Granier de Cassagnac, f. d. redaltör af Pars. har unter någon tid i Bryssel utgifwit on tidning, le Drapean, fom werkar för fejsardömets äterupprättanre och arbetar på att förmå de i Tyskland internerade franssa officererne oc soltaterna att sluta fig till denna uppaift, i hwilket ändamål tivningen gratis sändes till de franska krigs fångarne. Jndep. Belge, hwilken fom bes font med stor ifwer werktar för ven franska republiken, försätrar emellertid, att den dagligen erhåller en mängd bref från franska militärer i Tyskland, af hwilfa det synes, att Granier de Cassagnac misstagit fig, oh att hans bonapartistiska propaganda ide gör lycka. Exempelwis anför den belgiska tidningen en serie af dessa skrifwelser, ur hwilka wi meddela följanre yttranden. Från Muainz strifwer gencr: alstabskaptenen A. de Haut: Wi erhålla här fe Drapean, en kejserligt sinnad tid: ning och draga på axlarne af medlidande Lonis Bonaparte, din tid är förbir! Ci faledes från Mainz sktrifwer kaptenen mid en francs-tiveure-lår, Felix Assies de Faur: En tidning, se Drapean, fom börjat ut: komma i Bryssel, bör träffas of hwarje god sransk medborgares föratt och förbannelfe7. ESmwatrongefen Deadde, hwilken lifatedes är frig: änge i Mainz, undanber fig le Drapcau med följande ord: Min protest antager ide nägon politisk föra, den är en sådan, fom måste uppstå hos en soltat, hwilken uppröres öfwer hwarie franskt sträfwande, jour går i motsatt ritt