Norrländska Korrespondenten – 16 december 1870, sida 3

Tyskarnas framfart i Frankrike 1870, jemförd med Ryussarnes i Welterbotten år 1809. Wid utbrottet af vet kria, hwilket nu fom häftigast rajar mellan twenne af Europas mest civiliferade nationer, fun: te wäl ingen föreställa fia, att någon af te krigantde makterna skulle komma att föra detsamma på ett sätt, fom fun: be wäntas ide af nutitens biltare och upptysta felk, utan snarare af wiltar och barbarer Men buru ofta hafwa ide under fertaånaen af detta fria menffliaa beräkningar blifwit arvmt häckade! Om man än til tyskarnes framfart i det olycktiga Frankrile fon finna moti verna i ett öfwerdrifwet nationalbat och en liflia åtrå att hämnas ven bårtbänttbet, bwarmed Napoleen den 1 bebante late Tystland, isynnerbet Preussen, få borde tock tyskarna, hwilka höglintt för: kunnat fig innehafwa högsta bildningen bland werldens felk, id: glömma hmare till dessa höga onspråk förplista dem och derjemte erinra fia att, seran Napoleen ren 1 afträtt från mirlvghändeljernag ffärveplats, en titrymd förrunnit af mer än ett halft sakel, bwarunder civilifatio: nen fromaått med jättesteg. Unter sista månatderna ha titningarna berättat buru tyskarne uti franska frå rer utskrifwit stora penningesummor och skjutit märer, fom ide anskaffat defoms ma, eller municipalråd och andra civila personer, emetan friwilliga skarpskytter i tratten öjwerfallit och tödat preuesiska soldater, nerbränt hela köpingar och by: ar för hwat en eller några få af deras inwånare förbrutit fia, skjutit frivilliga fforpffyttar, fom uppträrt till sitt färerneslants förswar, tillroffat fis all pro vidut i intagna lantsträckor, hwilkas ins wänare derigeuom råkat i yttersta fara att rö of fält, plundrat eler förstört annan enencom, m. m. Det torde ej satna alt intresse att anställa en jemförelse mellan tyskarnes ofwannämnda framfart i Frankrike är 1870 och ryssarnes uppträrande i TVez sterbotten under teras sista fria med Swerige, år 1809. Churu ryssarne unter föregående år: hundraten i Swerine ech särdeles i Fin: land utöfwat många barbariska grymheter, måste den opartiske dock medaifwa, att de i Westetbotten är 1809 i allmän: bet gingo mycket skonsamt och milvt till: wäna. Den första ryska arme, fom un: ter sistnämnta krig ankom til Umeå, morscherade, under anförande of Barcaly te Tolly, i Mars månad på isen öfwer Qwarken, och ehuru den uppbrände twå mindre i Umeå fjärd nära bafsbandet infrusna fartya, föröfwades denna brand icke af förstörelselusta, utan i följd af nötwändiabeten att skaffa någon wärme åt trupperua, hwilkta wid ankomsten bit woro få förfrusna ech kraftlösa, att de saknade sjelfförswar och sannolitt kunnat blifwa ett lätt byte för endast några få swenska soldatkompanier. Efter tre ra. gars Uppehåll i Uemå marscherade den: na arme, utan att bafwa begätt några wåltsambeter, tillbaka öfwer Qwarken till Wasa. Den ryska kriagshär, fom under samma ninter norrifrån inbröt i Westerbotten och den 1 Juni ankom till Umeå, hwilken stad af ryssarne oafbrutet innehades till efter medlet af Augusti, förfor ej heller på ett sätt, fom bar de ens ren minsta likbet med tyskarnas nuwarante beteende i Frankrike. Härens öfwerbefälhafware, arefwe Schuwaloff och efter honom grefwe Kaminsky uppes höllo inom denna krigshär sträng tukt och discipin. Denna arme framfor ingenstätes med eld och brand, branrtffats tade eller utskref ej något penningebelopp, och rödade af befolkningen endast några få, fom försåtligt öfwerfallit ryffa soldater, men lät icke öfriga inmår nare i orten liva för hwad tdessa förbrutit. Såsom exempel härpå må anse föras, att några bland almogen i Burträsts secken i en skog lade fia i försåt och net sköto en kosackpatrull af 5 a 6 man, med undantag af en, fom på fin snabba håst fom nndan ech rapportera: de händelsen. En nuysk trupp afrelning bief då uppsänd till Burträsk kyrtostar, ver twå, fom deltagit i gerningen, Arepos och, seton de måst åtfölja armsen en länare män, slutligen sköros; men emot öfrina inmånare i fodnen begicks .. -—