ten låa en kvinna, som nyss accoucherat. Detta är ej några enstaka tildragel: fer, vet är en grymhet, begzängen kallt ech metetiskt, och vet är få historien stall betöma dem. Twå tagar efter striten mid Bour: aonce i Vogeserna den 6 Okteber erhöll chefen för ten bretanniska legienen, som bade gjort en preussare till fånge, föl: jande orter, försetd med municipaliter tels siaill: Tillahr achefen för franctireurs! Ni lterde genast utlemna till of den preussare, ni tagit till fanga, ty annars blir återsteten af köpingen Boeurgonce uppbränt of prensjarne i morgon bit: tita fl. 8; wi hoppas winna mycket pe: vom er bererwihlighet. Mettag o. s. w. P. S. Den preussiske generalens or: ter lorer: Om ej ten preuesiske draao: nen finnes här på ven utfatta timmen, stela mairen och te karlar, fom jemte bonem hällaos fånana, bli fusiljerade och löpingen till grunden serströrd. Chefen swarade härpå med följande ord: Hr general! Soa är tjupt invianerat af att fe att en bög officer wågar fänta mig ett vy: likt ultimatum. Jlg är ssself officer, br general, och officer mid franska marinen. Jag bar i min fosterbynd Bretagne samtat kring mig nägra tappre män, som wandrat 300 tieus från sin alder les ide betade hembynd bit, för att jör: jwara Frantrites jord. Jag wissste att ni skulle föra ett Han: daltria, men jaa wolle ej tro att ni kunde trifwa er arymhet fö lånat. Wi råro bretagnare, monsieur, mi hafwa på wår fana inskriften: Hellre trö än wanhedra of! Wi stola aldrig swika ten. Om ni fusiljerar wåra fångar, skola wi wårta oss om etra, som om de wore wåra egna bröder. Ni bar tiblsäntt mia ett ultimatum, fom ingen man med hiertat på rätta s:ället fan läsa, utan att upptändas aj wrete och afsky. Se här i min ort nina mitt ulkimatum: Om ni uppbränner ett hus tiv i Bour: gonce, om ni missbandlar sängarne, vem vi tagit emot fellträtten, få skall er fän ge bli hännd. Jag är lertsen deröfwer för menfflig: hetens skull, jag är vet för er egen, ty ert namn ffol vå träffas af dela merte dens förbannelje Owat ess beträffar, få ha wi beslutit effra wåra lif och wi wilja ej ha ert ätelmer att tacka för någontina. Wi skola släss få länge en främling i segerstloltbet bejurltar Frankriles jord och anser fia funna förolämpa det derför att icke är otyckliat. War säter på, att fastän wi blifwit slagna, derför att mi blifwit förråtta, jå stelen J tock altrig funna utsätta of för nationernas förakt. Kaptenlöjtnanten och chefen för bretagniska leaionen. A. Domalain. Prenssarne bearopo detta ech gjorde ej allwar af sin hetelse. es (Ä C Aarsjmöohanda