Norrländska Korrespondenten – 6 december 1870, sida 2

utanför ligga de dolska Kalföskären, farliga för alla seglare. Kalfön är belägen i Tanums socken af Norra Bohuslän. Det är här var närvarande berättelse är förlagd. I. Fan, a ingen Venerskeppare var det, Berndtsson. Tror du att de ankorna stupa omkull i sin egen dörr? Vraket är norrman, det ser man på skrorvet. Na hin som helst, Rall! Ärfva det skola vi ändå. Hvad är det som flyter der på aktersidan?) Ohoj, losdrifvare! Jo talg är det, hjerta i min talg. Inte mager last inte. Här blir att stryka — — i — — om nosen med. Mot schaber förstås. Na lat oss fiska opp bytet, Ball, och prata inte så att bade vettet och talgen går ifran dig. Tala för skålen skall man, Berndtsson. Gud välsigne alla vestvindar och skeppsvrak. Och kors huru många Norrbaggar ha blifvit slagtade innan man fatt så mycken af dem ly De så talande voro tvänne personer af olika alder. Den som benämndes Berndtsson var en ung man ef i omkring 27 år. Klädd uti en vanlig fiskaredrägt, ägde han ett regelbundet ansigte, brynt af solen. Detta hade varit behagligt, om icke en dysterhet l hvilat öfver detsamma. Ogonen, som