6 dennes till Mannh Anzeisger: Ännn se wi oss förgäfwes om efter det från Stra bourg lnotetcernerinags och bes lägringsmanskapet; hittills hafwa wi ei kunnat upptäcka en enda man deraf och förbållantet metan de belägrade och ven swana baierska ebservatinslkären är ret bästa möjliga. Jawänarre i Biiche baf: wa mer garnifonens tillb! jelp far ar upp fina sönderssntna hus, få att de blifwit någorlunda bebeeliaa; han el och wantel bar ånyo kommit i aäng och te pormos dinaa bairarne tilisluta önonen för de previantwagnar, som tagligen köra upp till fästningen. Bära partiarna unvers balla det enträngtigaste samtväm med bwarandra, fom om re unter mänga År warit de bästa wänner.! )ttrande of Times om de många fransia krigsjängar. Anmärkninpowärdträr ett Yttrande af FJimes om ven mängd franska friade fangar, som nu finnes i Tyslland. vTimes yttrar: DiI näset öfwer tre månader sedan ropet: Balk rr befwaroreg med vopet: Nach Poris!, tänkte wäl få, att te ömsesitiaa sträfwandena fule få fört och samtitiRat förwerkligas. Hwar ech en al de begge nationerna har marjcberat ae: nom ben antres emråte. Den enda skilnaren är, att tyskarne såsom eröfrare beträtt Frankrikes jort och fransmännen sasom fångar biiswit förda til Tystland. Wi bafwa nu tilltragelser för ögonen, hwilla ide endast ej hafwa något creme pel i den nyare historiaen, utan fom ide heller haft nåmot lilnante i be afli.d: nafie tiver, utan att terifrån undantaga barbarernas injall i romerfia iitet, eller re egyptista och babyl enista sängenskapen. J wåra tider, rå stora armäörr äro på rangordningen, tager rörelsen af tig Ul wer Rhen proporfitionen af ett natio: nelt tåg, och tet ena lantete hala mans lina RNA blef — snart sagdt — sörflytta tt till tet antra; 70,000 franska fångar a på jerebana pasferat nenom Soarbriidin ech 85,000 marcherat öjwer aarlets till Trier. Af ten stora frans a armön befinner sig nu änappt er ta man wester om Åhen, om wi un: duntaga te jå, fom lillådisimis flöytt, Jamt de officerare, fom ajert fia fria ger nom alt bryta sitt herersord, eller den lilla afrelning, som inträrt på neutrala belgista områtet. Fyra a ejsartömets marsfalter, hundralals gen cjficerare till atietufental, joltater till huntratusental! Alla teesa sifjror wäcka förwåning, men om Paris tapitularar, utan attaretta met för itrigets slut, slola de wapensöra män, fom bet är nötigt att fora öfwer Rhen, frart utgöra en million! Å Försträckeljen för Norrilcn. J Turn, Melano, Genua, Neapel, tranto, Catania och på flera andra . len i Jasten ha starta norrsken warit synlixa. Wit slepelsen har ar detta mydet naturliga fenomen dragit de befängtaste slutsatser. Jnnewånarne i Camaltoli så o teruti ett förebud till werltens än: ta och wäntate hwarle ögonblick att få böra temsbasunen ljura; andra igenfön: te i det blotröra skenet antydningar om vet i triget mellan tyskar och fransmän utgjutua bletet. Några såägo i bimmelslädler ett but skap ormnågot Leissel, bivar: med Jtalien Multe tuktas för pafwens misshandtin.. Drinkarne trodte den rö: da färgen bi ida eneriklia winslört cch fpår: te en säker prisnersättning På min. I den lilla staten F:afole sprunao awinnorna i den största frultan omtring på gaterna med händerna uppräckta. Framför porten S:t Crece i Florens tastade qwinnor oc barn fia på knä och sjönge ltanian för att derigenom förjona him lens wrete. Liil i saln nn nincs: Are 2. AAA . Assn Ti FH