Norrländska Korrespondenten – 18 november 1870, sida 3

PPP IR MEL 1tUlgt VW systematiskt. hafwa låtit frukterna af de strider, der den uträttade ännu mera än att göra fig respekterad, der den mar mwertligt fegerrif, gå förlorade, det är för att hafwa bedragit den, för att i ett fuftemål af egoiltiff politit och personlig ärelystnad haj tallblodigt och obarmhertigt dömdt den till hungern, för att sedan låta den tavitulera, som dess def högt anklagas af få många officerare hwilka altför länge fett honom wid werket. Det är från denua anllagelse Han har att rentwå fig, och den widröres ide ens i bangs bref åredsntsigterna blifwa alt mindre, fransmännen alt mera beslutne att fäms pa till sista man. Siecle yttrar: Om än fienden hade en million tvupsper, få funna wi ställa 10 millioner mot henom. Wi äro hemma och i tilftind af legitimt förswar, och om kriget skulle blifwa sörskräckligt för dem, så hafwa re ju få welat. Genom sina rysliaheter bar mår fiende twingat oss att ställa honom utom mensklighetens lagar. Afwen Patrie tillråder att ide nifwa efter, yttrande: Unter det Tysllaud begär fred, bar ide en stad, ide en by, nej, ide en enda person uttalat en fåran önskan. J tron Eder funna intaga Paris; förutsatt, att detta lyckas, funnen I tro att kriget dermed är förbi, att J skullen funna uns derteckna freden i Louvren, i Tuilerierna, på Hotel de Ville? J bedragen Eder, ja, J berrogen Eter fullkomligt. Äfwen om Paris är intaget, skall Frankrike icke gifwa efter. J skullen besätta Paris, så som J hafwen besatt Strassbura, Nancy och Versailles; men bela Frankrike skulle uppstå och tillrepa Eder: Jcke en tum af wårt område! Och det bonduppror, som börjar, skulle utweckla sig allt starkare och starkare: vet skulle, undertryckt i wester, uppstå på nytt i öster, allt under det wintern, sjukdomarne, plågorna och hemlänatan skulle föraifta Eder arms. Moniteur univerfel innehåller en artikel, ver det yttras: Det wore stora utsigter för, att en fred fom nu afslutades, skulle blifwa en dålig fred, och just för det, att wi icke wilja börja kriget på nytt, är det nödwändigt att ide göra en fådan fred. Det är nörwänrigt, att den fred, fom understecknas, skall hafwa till följd en europeisk afwäpning och icke endast en wapenhwila. Det är detta, fom hos oss yttras af bönder, af arbetare. handlante, propries tärer och industriidkare, stora oc små, män och qwinnor. — — — — MÅ man ej bedraga sin! Kriget har förändrat sitt ändamål och fin karaktär. Hwad wi förswara, är wårt områdes integritet, wår nationalsjelfständiahet, civilationens och fribetens sak. För att rätt förstå detta, är det tillräckliat att se, huru de män, som i lagstiftande församlingen woro mest emot uppråtthållandet af stående härar och stora kontingenter, att de män, som i Juli voterade mot kriget, nu — i fpetfen för regeringen — äro ve minst ifriga för en bedräalia fred och ropa: Jcke en tum af wårt områte! En ny kaninart är upptäckt och anar lyserad i Paris. Den liknar i allo katt och serveras på offentliga ställen såsom kanin med stor fördel. Engelska tidnin gen Daily News pariserkorrespondent skrifwer, att, fofadt med lök eller raguseradt, är kattkött en förträffliga rätt; när jag återwänder till London, skall jag ofta smörja mig med detta husdjur, och jag känner mia förpliftad til tacksamhet mot arefwe Bismarck för ven lära, att katten är på fin rätta plats, när han prejenterar fig kokad och på bordet. Tyskt krigföringssätt. Den bekante W. Rusfel, skrifwer härom från tyska lägret i S:t Germain under den 29 Oktober till Times: Jag upprepar ej perna efter blott hörsägen, hwad man sagt mia Men det låter lätt tånka fia, att resultaterna af blott personliga iakttagelser ej funna bli mycket widsträckta. Derför må jag näms na, att man berättat min, att sjutton personer blefwo förda til S:t Germain förliden natt, att de blefwo stälda inför krigsrätt och skjutna denna morgon. Bland dem war en prest. De tillhörde eller blefwo gripna i den by, hwarest general von Röderns adjutant blef dödad för 3 eller 4 dagar sedan. Denna hy skall