Norrländska Korrespondenten – 15 november 1870, sida 3

Kliget! Versailles den 7 Nev. på aftonen Ser van förslaget om wapenstillestånd aftvi: sats, föraslon Bismard, att regeringen i Paris och i Tours måtte utskrifwa walen efter eget godtfinnande, hwarwid lofwa: des, att de tuffa härarne skulle på alla ställen tillåta och befordra malen samt respektera deras frihet. Thiers hade här: på mid förrpoftlinien samtal med Favre oc) Trochu, hwarefter han återwände till Versailles med tellkännanifwande, att han hate befallning att afbryta undverhandlin: garne. Tours den 7 nov Reaeringen i Paris bar enhälligt tibbakawijat ett mapenftilleftånr, emedan Prenssen wägrade Pa: ris att under tiden proviantera samt enz dast mile tilläta att Elsoss och LYotbrin: gen under missa rejerdationer deltego i den blifwande nationalförsamlingens Hotum. Journal efficiel för ten 6 nov. met: telar, att tre nya armier bildas i Paris hwaraf en ur tet sedentära nationalgardet. Totalresultatet af folkomröstningen i Paris är 557,976 ja och 62.738 nej. Flertalet af tre nywalda märerna äro republikaner. J en runtskrifwelse från Cremieux till prefekterna förbjudes det godtyckliga fängslandet af öftmerhetepersoner. London den 8 Nov. byrå). Från Toms meddelas en rapport från Loircarmn af den 7 Nov., enligt hwilken twå prenssiska bataljoner med 1,500 man kavalleri och 10 kanoner ans grepo densamma wid Foissy och Saint Laurent des Bois. Preusfarne tillbaka: drefwos och eftertemnade döda och fåra: de. Franska kavalleriet tog 64 fångar. Gencve den 8 Nov. Enligt underräts telser från Lvon har franska banlens fi: lial börjat öfwerflytta sina fonder till Toulon. Mairen i Lyon, Hennot, bar ånyo i Teurs gjort framställning om Des sättningens förstärkande. Petersburg den 10 Nov. Officiösa tidningar försålra, att Inland har för af: sigt att efterhand införa det prenssiska militärsystemet. Tours den 20 Nov. Jules Favre har utfärdat en utförlig rundskrifwelse till Frantriles representanter i utlandet bwaruti Prenssen göres answarigt för, att förslaget om ett wapenstillestånd strandat, då Prenssen netat Paris att proviantera fig ; Favre anropar de neutrasa malternas wittnesbörd emot Prenssens omenskliga politik. Liderte för den 6 dennes befarar öfwerswämningar af Nhone och Saone meddelar, att prenssarne i ilmarscher rycka mot Lyon. Bryssel den 10 Nov. LJndependance belge meddelar, att inwånarne i Lyon är ro beordrade att förse sig med proviant för twå månader. Uti i dag för dep. Saone hållet generalråd bewiljades uppe tagandet af ett lån å en million för underhällande af mobila nationalgartet. Hinden den 11 Nov. Från Altbreis sach meddelas i dag: Neubreisch har i går afton kapitulerat. 5,000 fångar, i bland hwilka 100 officerare, och 100 artilleripjeser togos, London den 11 Nov. Genom Reuters byrå meddelad från Tours den 10 dens nes: I onsdags egde en härdnackad strid rum öster och wester om Orleans. Tyr skarne förlorade 500 man och utrymde staden, fom besattes af fransmännen. Striden förnrades i torsdags. Ofsiciella detaljer felas ännu. Francais omtalar, att en lysande af för egt rum wid Coulommiers, hwari tyslarne blefwo tilldatarrifna med förlust. J Orleans äro aa butiker stängta, fruntimren på soraklädda, och alla inwånarne aflägena sig på aftonen från te platser der de tyffa musittårcyna spela. Twå kyrkor i staten hafwa blifwit bestämda till protestantisk anmstjenst ör de tyska foltaterna. J Versdilles har likaletes inrättats ett protestantistt far pel, och den tyska sältprosten bar tagit lvarter i erkebiskopens palats. Dessa åtgärder hajwa mycket uppretat frangmännen; de presterliga titningarne predika alla tet heliaa kripet. Ryktet att konung Wilbelm samtidigt med frersslutet oc Sypdtvysklands före ning med Noere tysttand ömnar antaga ti: (Genom Neuters Utblulicttk förswarares De senaf nu ordalyde geringen i ensam utfä anledning. ven refumd dast ofullstiä fom genom under intry beledsagat det här i si Höjen ev höjden af d öfwer foster aft trötta 1 ven hwad et föraäs och der kafastro Metz har på hwilken efter expedie beröfwat de landet mer rare. Bozaine I fia till mer till inkråkta förakt för a han mar, b en sista ans fen stridbar sina aewär, Franfrikes frulina Me blifwit af fi med, än att fas; och nu, ben aforund J tjugo å korrumperar uttorkate all Frankrike nela larakte ett retskap I oaktatt solranförares fi landets olyc månader ha wit utlemn terspel tillld Det är tid är unter Y beslutne att tioner ware till och med tor föfa för politiffa och Ja, hur wara, finne eller twekur yttersta upp mot ansiate gynnar, fm så länge en den trampa bålla fransk ner upprätt. Wår sat Europa s inför så me det, sätter bet, utan a hwarken in inga illusion Låtom of och låtom o wi både u sjelfwa attt roende, wår det, som gö Lefwe Fran och odelbar; Medl Cremieux. Om tillf Times färft briden ten är nu fult Jnwånarne förante met oroliga och framtida öde land eller ej de fästninge tionen utför daterna herr honom. J tlamationer, som ännu i