godt; om ban hade frarat skulle man bafwa ärat bonom såsom en halfand, men nu, tå han förlorat, skymfar man hans namn.7 En annan fate deremot: eSmilten feg usting! Att låta tillfånsas toaa sia med en avrdt på 80.000 man och få till på töpet söka inbilla self att ban ide kunde dö; i slagtninnen beböf: wer man ide söka länge för att finna töten.7 — Omwad fånaorneg såna an når, bestär ten i att anola på wissa favoritmeledier, företrädeewis marseljäsen. Om sammanhanangt met Metz tapir tulatien metbelag från London följande: Det sägee, att fåstninaens lbemmentant, general G ffnieres, ten 21 ottober un: teröättate Bazaine, att hund arme icke tänare bars att mwänta någon previant frön föstningen. Bazaine tihät derestar fina trupper att desertera, men störr. Hos por af tesertörer tillbakawisares at ty sfarre. Den 24 hate Bazaine terrå be: flutit ett ufan en maeje met Grede lotte för att tuinga fienden att taxa arz meen till fånga och salunta aöra tet möj ligt för garntjenen på föftvingen att bälla tenna ännu några meder, men ploanen blef åter öfwergnwen såsom törantedande onötia blicteutajutelse. Eame ma ba på aftonen afjändes den första parlamentären mer anbut om fulftåns tia lapitnlation. Den 25 oktober hate terpå Cbangarnier en sammanlomst med prins Frerrik Carl, ech vapen terpå sammanträffare Bozaine med tyska un derhandlure på slottet Frefcaty, rer man rod icke blef ense om alla puntter. Föl: jonte tog eade kapitulationen vum An: va preuesiska armeätiren bar retan af tönat från Metz till Paris. Liberte medrelar, art ford Lvons, un: terstödd af Ssterriles och Italiens föntebud, föreslagit följanre grundnal för ett wapenstillestänt: 1) Status quo skall obe tingat upprätthållas; 2) de twå frigförande makternas härar skola bibehålla fina nuwarante stöllningar; 3) Paris skall hwaje dag erhålla få mycket lijsmedel, fom erfordras att underhålla befollningen och garnisonen unter en tag; 4) regeringen slall erhålla fritt spelrum att lata anställa wal till en fonfiituerande sörsamling, och bon beftämmer fjelf, hwar denna fall sammanträda. Med atfeende på freds willoren fiola de delegerade i Tours, ens ligt samma tidnina, enhälligt bafwa ans tagit följande: 1) Storbhertigdömet Vuxembourg inkorporeras i Preusjen; 2 Svant rike betalar tre milliarder i trigstoftnadös ersättning; 3) ingen fäsening raseras. 3 ett bref från Tours of den 27 Otto: ber till Berl. Tidn säges, att hoppet om asslutandet af ett wapenstillesiänd och der: at inträffare goda resultat är mycket litet. Man är öfwertygad, att de meningar, fom råda i det preusfista hägawarterct, ite låta förändra fig genom de neutrala malternas mellanfomft, den preussissa generalstaben anser fig wara i i flåud att bes tämpa hela Europa, i den otäntbara hän gelse, att en follation fiulle bilda fig mot Tyskland. Hwad England angår, få anser BPreusfen, att detsan ma i intet hänscente är förberedt på krig ech att det på sin höjd tan sanda 30.000 man till fastlan det: allt hwad England skulle funna göra, blejwe att lemna subsidicr åt de maiter, som möjligen wore böjta sör att hjelpa Frankrike, och med dem skulle man snart komma till rätta. Så uppfatta tänlande politici situationen, och följattligen män: ta de ingenting af de neutrala malternas förslag, emeran de anse för gifwet, att Prenssen ej will afstå från fira fordrinz gar på landutwidgning, och å andra sidan weta de, att ingen franst regering skall ingå på dvlika fordingar förr än heta lantet blifwit eröfradt. Unterrättelser från olika delar af Frankrile: Vyon ten 21 Ott. Preud: siska fånaar hafwa passerat bärigenom, ed) mi mänta ett temli en betyr liat ans tal trupper. Den röra flaggan swajar ännu ständiat öfwer Hetel ade Bille, men på antra ställen ser man ten ide. Den kommunala skatten af 25 proc. af tapic taljörmögenhet framkallar sirteles min: — ——L 11— ME)