en sfös. hafre 1: 30; ett centner smör 56: 70; ett ctr torrt fött 20 rdr; ett ctr tala 34: 25; en kbf. strömming 4: 25; ett ctr tito 8: 50: en kbf. tiära 2: 10. — Medelmarkegångspris för ve tio åren 1861—1870 uf: en kbf. råg 3: 2; en kbf. tern 2: 56; ett ctr smör 55: 94; ett ctr torrt fött 21: 18. — Med anledning af wår notis om härwarande feltbants från den 1 Okt. utwidgade pantlånerörelse skrifwer Revis kes Alehanda för den 29 Okltober: Sundswalls folkbank Har, unider d:r OM. Wiks ströms nitisla och upplysta ledming, utwedlat fig färdeles lydosamt och föredömligt. I denna mås nad har den tagit ett nytt steg på utwedlingens bana. Det är utan mifwel, att dem art af utlåning som här ofwan framhalles, är mf ganska stor wigt och fan, rätt slött, mildra månegen swårighet och uträtta mycdet godt. Det iynes oss dod, jom om folkoanken här hufwudsakligen uppträder såsom förläggare för en bestägtad, men frånslild lånevöreljegren, drifwen på andra tider, förmodligen och i särstild lokal och med fjärftild boföring, om än under samma styrelje. Det föresaller of, iom om derwid styrelseledamöternas nit od) tid altsör starkt tagas i ansprål; och att det kanste ej more olämpligt, om man på andra Håll, der det goda föredömet från Sundswall torde werka efterföljd, mille organifera den mera widsträdta Pantlånerös relsen safom en alldeles frånffild affär under fin egen styrelse, om än med ansspråk och utsigt på att i folkbanken erhålla det rygagstöd, som rättfinz nade anförwandter gerna efter förmåga och förs tjenst lemna hwarandra. — Norrköpings arbetareförening hade åtta dagar i föntrags ett s. t. familijame manträre, som mar mycket talrilt besökt. Programet upptog omwexlande mufitoch sångnummer somt twenne poeetiska och twenne presaiska föredrag, derjemte en scenisk monolog, kallad Sockenskrärdaren. Elt af föredragen innesattade förslag till biltande af en fruntimmersförening wid sidan af arbetareföreningen, och framhöll på ett warmt ech wackert språk det aoda för kvinnan och famitjlifwet, fom skulle blifwa följten af en fåran inftitution, äfwensom den nytta fruntimmersbhandas slöjden skulle komma att åtnjuta af en vylif förening, hwilken just i vetta häns seende bade ett stort arbetsfält att odla. — Der danske prinsens dop. De dans ska tidningarne iunchalla detaljerade bes skrifninaar öfwer denna högtidlighet, Hwil: ton war få mycket störres om Köpenhamns befollning på ett wackert sätt ådagalagt sitt deltagande i densamma. Zcke blott på hafwudgatorna utan äfven på de mins dre syutes ea stor mängd fladdrande fas nor pryda husen. Fartpyjsn flaggade, och på den långa sträcka fon det kungliga tåget slulle passera till fottstyrfan, hade infunnit jig en utomordetlig talrik men: avtäfnNnNE far ott ot 3.FAf