gen på få kort tid glömt de stora tmwäns ffapstjeniter, fom Prens sen bewisat Stas lien, lan det icke bellaga sig, om Prenesfen framdeles mid ett allmänt europveiskt ordnande af frågan om påfwens voafhändighet endast och allenast tager fina egna interessen i skärskådande. Tysiarnes krigföringssätt. Beträffante prenssarnes framfart i Franfrile, hwarem få mycket både talats och skrifwits, meddelar en swensk läfare, d:r X., som warit anställd wid interna tionalla ambulansen och nyligen återwändt till Swerige, att bairarne egentligen äro de, fom farit wärst fram, ehuru mid ett trig naturligtwis alltid grymheter nåste förekomma å båda de stridande härarnes sida; de baierska trupperna funna ej af: hållas från röfweri och plundring, och, wana wid att dricka öl i enorma fvanti: teter, taga de, när tillgång dertill ej finnes, fin skada igen i winlällrarne och äro litet emellan öfwerlastade. Så mar fal: let i Bazeilles; dock tär besskrijningen om gräsligheterna wid branden öfwerdrifwits något, ty svinnorna och barnen hade till större delen flytt undan här, litsom ialla andra byar, få att byn mar tom med un: dantag af männen, fom slöto från husen, för att förswara sina winlällare, dem bairarne wille plundra. Då tände dai: rarne rå byn, men, öfwerlastate fom de woro, brunno många af dem sjelfwa upp. D:r X., hwilken med den internationella ambulansen, hwartill han hörde, måste rädda fig in på en balgata untan elden, hjelpte mer fina biträren till att draga from 12 fårade bairare ur lågorna. Han räddare åfjwen mid samma tillfälle ett ungt par från landet, fom flytt ned i en tällare och der af wintörstiga daierska folrater erhållit hwar sitt fadelhugg, utan att de lilwäl sötte göra minfta motstånd wid plundringen. X. förband landtfolket och det tillfristnade lyckligt igen. Gambetta. Öwem lunde tro, skrifwer Times, att d Gambettv från tribunen skoningslöst anföll minvifteren af den 2:a Januari och mot densamma ulslungade förfärliga an klagelser, deruti skulle ligga få mycken fans ning. Man ansåg honom för en oratoriff talang, brinnande af ärelystnad, och det sarlastiska leendet vå hans läppar tydde snorare på hatsullhet än patriotiskt allwar. Han egde dock alltid en ofantlig sjeljbah jerskning, ty midt under ett glödande tal, retande församlingens majoritet till att utbrista uti stormande protester såg man lugnet återwända i Gambettas hållning, alldeles fom om han ett ögon: blick welat ialttaga hwad werfan det sag ta gjort, innan han fortsatte. våt ma va, att denne man ide kommit till rel: ottigbet uti regeringen på öfligt sätt. Men man känner gansta wål, att den lag: suftande försomlingen war allt för fenfärdig, för att i farans ögonblick fatta nå got, omstän: igheterna motswarande, beslut De, som togo regeringatömmarne, kunde sanningsenligt säga, att de ställde sig på den post, som war minst afundawärd uti hela Franfrike. Jules Favre har genom fin lilla resa häfrat sitt anseende såsom ädel od) warm patriot, och om honom ffriftoes nu från Paris: Man fade, att då greswe de Palilao stod i spetsen för re geringen, låg matten uti starla händer, men nu kan man med ännu mera sanning säga, att, få länge Jules Favre får i spetfen för densamma, ligger makten uti rena händer.