Norrländska Korrespondenten – 4 november 1870, sida 3

c Å8 iuiee ag qe) F5(66f676188.8t88888888.S8838 en ktomjitttuurande ojalmtitng, ILICII (tUdU dekret tasserades af regeringen i Paris sannolilt på grund af den pression, som ten stora massan utöfwar på densamma. 3 Paris räder en stark tendens att bes hevrska Frankrile, genom en revolutionär rikta tur i hufwudstaden; men om det öfs viga Franlrile visar att tom ma till tals, får man wäl lof att gifwa med fia i Pas ris, i synnerhet om de wänskapliga mafs terna understödja denna fordran. Ur en korrefpondens från Paris af d. 16 till Jnrev. doelae meddela mi föltane de: Trochu har Hå roreavern offentlige giort en utförlig beråttelje om den stora förwandling, som Paris undergått, då det från en stad, fom knappast lunde för swara fia, blifwit en ointaglig stad. Ous vernören lemnar utförliga upplysningar om alla dessa arbeten, och man är rod ice ännu särdig med alt. Han upprät: nar alla de punster, fom förut woro fiwas ga, men nu blirwit nästan eintagliga, i synnerhet fe Point du Jour, och han Hår petar, att artilleriet nu beftår of 2.150 elögap, medan det wid lrigets utbrott blott jans tre fanoner på hwarie bastion af for: terna och alldeles inaen på nallarne. Forterna, som förr blott hade tio skott för hwarje kanon, bafwa blifwit få för: sedda, att ver nu finnes ammunition ttll 400 a 500 skott för hwarje kanon, och trn förrådet är ösadt från 5 10 000 filoe grammer fill 3 millioner Hwillen mas: sa detta är, framgar deraf, att wid Sr bastepols belägring blott åtgingo 112 million tilogrammer frut. J inledningen till berättalsen förslarar generalen, att Paris belägring nu öfwergatt från den refensiva till den offensiva perioden: Krigsministören i Tonrs har offentlig: giort följande rapport om preussarnes orknpation af Clåteandun, af chefen för fristuttarne från Paris: I går Il. 12 på middagen blef Chateuadnu anfallet af 6,000 man injanteri, en Ffavallerifturta på 1,500 man och 2 batterier fom kommo på mä gen till Orleans. Min bataljon, bmils (en understöddes af nationalgardet och nås gra frijkyttar från Nantes och Cannes, uthöll angreppet hela dagen Ål omtring half 8 på aftonen blef en barrilad tagen med storm. Striden på gatorna warede intill H. half 12 Staden bembarderades och är nu förwandlad till en astbög. Jnwånarne, fom wisare en benndranswärd hållning och sjelfförnelelse under striren hafwa flutt till byarne i rakten. Mitt folk slogs fom lejon. Wi bortsköto 60,000 patroner, och wår före lust öfwerstiger 200 man. Preussarne ledo få mycket, att de ite wågade ochupera den öfwergifna staden; de tillbragte natten utanför staden, i det de läto sina 1. S00 till 2.000 fallna blifwa liggande. Wårt återtåg, som betäckte inwånarnes bortgång, werlstäldes i god ordning öfwer Courtatain och Biron. J morse bombarderade preussarne förstaden St. Jean och onn Saint Denis-les-Ponts, oaltadt de icke blefwo förswarade. Arbetarne i wapenfabriken i St. Ctins ne hafwa gifwit ett wackert exempel på patriotism, i det re erbjudit lommnnen ett län Hå 100,000 francs till förswaret. Det stall wara Garibalris frigeplan att från Besancon öfwer Nemiremont (ivrost om Epinal i Bogefer-devartemens tet) intränga i det jydliga Lothringen och försöla uppnå de stora skogar oc bergs fedjor, fom sträcka fig mellan Naney och Toul, för att härifrån afsfära de tuffa fommunifationstinierua. Terrängen egvar sig utmärit wäl för ett guereil kria, hwarför general Werder skall hasfkra ec slutit att under alla omständigheter bart: Evinal besatt, hwillet beherrskar de ill Moselledalen ledande bergpassen. Ester att hafwa befjött Belfort och der funnit ett lita entusiasusit mottagande fom i Besancon, har Garidaldi begifwit fig till Döle, hwarifrån han utfärdat en lort dagorder, som wi redan meddelat, till hwillen word bifogade en ferie inftruftioner, i hwilka han framhåller nörwändigheten af en sträng manstult, ihärdinhet i ansträngningar och faror, ett mod, fom trotsar alt, en otlanterlig wandel, utll: tomligt föralt för det fientliga kavalleriet och betämpandet af hwarje panisk förskräcfelje, fom blott tjenar till att öfa fiondens dumdristighet. J Berlin är man mycket förbittrad öfwer Jtaliens hållning och Garibaldis uppe trädande i Frankrike. En officiös corresondenf skyjfwer den 15 Hå från Berlin