wilda dekuments ursprung, har jag äran meddela eder, att jag aifwit mina untderz befälhafmare följande orter, fom kommer att tillämpas från och med den 13 d:s: 8 hafwen 157 fångar. För hwarje fransman, fom enligt Hon Kahldens på: bud mördas, skolen I hänga tio proud: fare eller mecklenburaare i de träd, fom stå gentemot öftra hörnet af Laong citadel. Motttag, min herre, o. s. w. De Larre, kapten för friftyftarne i Mine. Ett utdtrag ur Tuileriepapperen wi for, att sedan den 2 december 26,642 perfoner blifwit häktare, hwaraf 14,118 blifwit deporterade, lantsförwista eller dömta till fängelse. Om träffningen ten 13 dennes mid Baaneux (söder om Paris) meddelar en officiel berättelse: Under en stark eld från forterna framryckte mobildardet från Cöte NOr, top fiendens position med bajonetten och nedhöna bonom, oaktadt preussarne wänte ktoljwarne i wädret. J Bagneux efterlemnade fienden 300 töde, fransmännen ajorte 100 fångar. Wid Chatillon togo fransmännen twå barris tader, och styrkan trog sig derefter äter in i Paris. Den preussiska östarmen under genes ral Werders befäl utwecklar en owanlia wertsamhet. Den har från Epinal (i Boaefer-debartementet) tränat länare mot söder, bar ren 15 besatt staden Be foul (i öfra Saone-dvepartementet) och derifrån sått mot weaster till departementet Cöte tOr, hwars hufwudstar Dijon (45.000 inwanare) preussarne börjat bes skiuta den 18 på förmiddagen. En ny frigeffåreplats har fmåningom uppstått i vit nordliga Frankrike. Un: ver befäl af den preusesiske prinsen Albrecht ren pnore, har en styrka af oms frina 20000 man preussiska trupper re: van i början af oftober ryckt norrut för ott operera dels met Amiens, butmwurds staden i departementat Somme, och dels met te witr beluiska aränfen belänna fält: ninaarne Ville, Valenciennes, Megzicresd o. s. w. Om fiendens affiater i det nordliaa Frantrite yttrar Situation (som uttommer i London) följande förmodan: den: De preussiska generalernas plan synes gå ut på ott bemäktiga fia linien från Paris till Havre genom att besätta Normantie. Deriaenom skulle re dela Frantriki twå telar, asfskära norden frän södern och sålunta blifwa de trafs ter öfwermäktiga som departementena förfoga öfwer. De hafwa utsändt flera mindre avmetårer i åtskilliaa riktningar med befallning att sammanträffa i Rouen samt att derpå förenade framrycka met Havre. När Normanrie wäl är i deras wålrt, skola de med större eller mindre expetiticner söfa nöra jig till herrar öf: wer de stora platserna i förra Å norra Frankrik-. De hafwa redan förfölt öfwerrumplingar med flyaande kolonner; man har samtidiat sett dem infinna sig i S:t Quentin, Chartres och trakten af Nevers. Hittills har man blott åsyftat att lära känna befolkningens hållning; de egentliga operationerna komma först länare fram att ega rum Huru det än må förhålla sig med dessa aissningar få synes befolkninagen i norra Frankrike bereda fig på ett beföt af fienden. Från Lille skrifwes den 14 dennes: Bemwäp ningen af re nationella krafterna går skyntsamt framåt och en stor werksambet bar efterträdrt vet tilftånd af tåsixhet. fom hittills herrskat i Lille. Att fienden nyligen blifwit tillbakadrifwen wid S:t Quentin har derstädes uppwäckt en fändta af täflingslust; säwäl mobil: fom nationalgardena äro ytterst stridslystna och ifriga att mäta fia med fienden. I S:t Quentin bar revy blifwit hållen med national: och mobilgardet, hwarjemte ordnar blifwit of general Desarnt under bänförelse utrelate bland boragerskapet. Öfweralt i norden samlas soltater. Ungefår likartade berättelser inaå från de antra franska fästninaarne mid norra gränsen, eburu det är sannolitt, att