Norrländska Korrespondenten – 28 oktober 1870, sida 3

— Kriget! Om Thiers werksamhet i Jtalien haiwa från Florens ingått följante Un:errättelser: Thiers, åtsöljd af franska res publikens sändebud Senart, blef ven 14 dennes mottagen af utrikesministern Bizconti Venesta. Han började med att förflara, att han warit en motfiandvare till den italiensla enheten, emedan han ans jett henne skarlig för Frantrife och farlig för Europa. Men sedan 1866 ber lände ban fia fill en annan åsigt. Han sän i Rems ockuperande en oundwiklig följd of den italienska enheten, hwaraf ban ej befarare någet men för be religiösa intresjena. J alfecute på Ffa riles nuwarande ställning trolre han ej att han ansåg ren mörk, men betonade tillifa att Paris eröfring, fom han ei ansåg osannolit, skulle ge tyskarne kraft och anlednina tll oerhörda anspråt fom siuue blottställa Europa och öjmwerhufs wud de smärre staterna för stora faror. Han slöt med uppmaning till italienska regeringen, att innan Paris faller med andra matter intervenera till Frankrikes förmån. Visconti Benosta swarare med en hänwisning till den warma tadjans hetslänsla mot Franlrike för wisade tjenster, fom limmade Jtalien och dess regerina, men iaktton ri afseende på inter: ventionsfrågan en mycket reserverad bålning. Han antyrte ott det för Fruutk: rike warit bättre, om det antagit Wide murcks wilkor, ech förtlarade slattunen, in att Italien blott kunte handla i. l e ensstämmelse med England oc Citorrie fe. Härmer flöt kenferensen, mat hu iifen Thiers ide syntes wara mycket bes låten. På eftermidttagen hade han aus diens hor fonnngen, men samtalet med honom war ej af någen diplomatisk bee tyhdelse. Från belägrinashären mid Paris frif: wes ben 10 Oktober; En aanffa stor by i närheten af Ram bouillet blef i går på hertig Wilhelms af Mecklenburg befallning sullständigt netbränd, emetan natten till 8 Oktober en stwadron af 16:e prenssiska hufarres gementet genom några inwanares med werkun blet öfwerrumplad och till twå tredjetelar dödad eller fången derstädes. Hertigen sjelf stannade flera timmar wid elden och ved ide bort, förrän det sista duset stod i tårer. Han har låtit bes fantaöra, att ban skall låta fullftändviat nedbränna alla orter, bwarifrån frijä gare skjuta på hang afrelninaar. Brysseltidningen Nord offentliggör en skrifwelse från kaptenen för friskyttarne i departemanget ÄÅisne, de Larr,, till tommendanten i Laon, med anlernina af den sernares proklamation, enliat bil ken för bwarje af sriskyttarne dödad tysk soltat fyra fransmän skulle skjutas. Kap ten de Larre twiflar på nämnda protlas matiens äftbet, men skrifwer emellertid til öfwerste von Kahlten fålunda: Or kommentont! Man underrättar mig om ett beslut, som ni skall hafwa fattat och låtit anslä i Laon Ehuru jag hyser misstroende i afseentde på detta