Norrländska Korrespondenten – 18 oktober 1870, sida 3

falla i ryggen på belägringsarmen oms kring Paris; men en fåran rörelse måtte dock fölertliaen wara proviforiffa res neringens afsigt, och prenssarne hafwa blifwit någet försigtinare i sitt fram: trängande de sista tagarne. Mobilgardisterna ankommo bit med te gamla perkussions emären, med built få te exercera; men ett par dazar förrän de slickas witare, förses de med chagsepots. Dessa soltater uppföra fin i allmänhet mycket wäl, men de få kallade reguliera trupperna, i syanerhet zauverna, sakna för närwarante disciplin, och oificerarne hafwa swärt att skaf fa fia lytnad. Man förser, att general de la Motte NRouge, fom är utferd til Poirearmeng chef, ska) wara mydet fidlin och mycket ftväna, hwitten fiftnämnda egenskap sälerligen skall blifwa nöd: wändig för att få ett godt helt af alla dessa elika truppkontingenter, hwilsas största brift owilkorligt är ten på di sciplin. Man påstår, att en annan lika talrit avme skall wara unter bildning mot ÖB: ster med Besancon till samlingsplats; jog fan ide säna om tet förhåller fig få, men någonstädes måste tock alla te ynare och ältre mån sinnas, hwilka unrer de senaste 4 weckorna blifwit utskrijna och inkallate till tjenst öfwer hela landet och hwilfas antal knapt fan rät: nas till mindre än 100,000. Utfallet från Paris den 30 Seytember. Klockan 4 på moraonen, uttågade trupperra från fort Bicktres brigaden vu Moulins öppnade striden. KL 7 ansände general Vinoy och El. 8 seneral Trochu jemte den amiral, som för besälet i den seltien, fom mitt emot Borny stöder fia på wenstra stranden af Seine. De i striden deltagande trupperna woro h:de linieregementet samt bataljoner af åtta renementen; 25:te bataljonen af mobil gardet, sqvadroner aentarmer, twå fovatroner spahis och hälften of ett artillerirenemente. Resultatet af denna offen siva refognofcering war utan betyrelse så till wida, att trupperna å ömse sidor bibehöllo de ställninaar, de förut innebate, men med hänsyn till förlusterna war det en allwarsam offär. För att blott anföra ett cxempel, få bade brivaden du Meulins 59 döra, 300 fårade och 200 faknade. DÅ man wet att om frina åtta briaader moro i elden, fan man häraf döma huru jtor förlusten war. J bet hela råknar man omkring 15 a 1800 fårade; de wärst tillttygade fördes till industripalatset, hwarest doltor MR laton werkstälde de swåraste operationer na. Tre byar belägna mellan Berfailles, Sccaux, Choify le Roi och Pleciiele-Piquet, ech man wieste att de fölte fatta fast fot derstädes, hwarsör det war nödwändiat att förstöra de batterier, som de i skydd af dessa ställen uppförde mot wåra werk. Man wisste äfven att en stor truppmassa koncentrerades i Cbhoifyle Roi: andra fientliaa trupper samlade sia i skogarne i aranskapet af Vendres, Vitry och Montrouac. Kl. 4 fianales rate kanonerna från Montronge fienden, som utryckte ur skogarne wid Clamart och Vitry: han marscherode vå twå pu rallela linier mot platån wid Villejuif. De fronska trupperna wäntade luant; men drefwo honom sedan under en wäl underhållen eld, tillbafa till busen; län: are kunde de ej gå, ty byn war befästad. Hastiat hördes det gamla ropet: Tag till bajonetten! och nu uvpstod en urz sinnia strid Det war första gånaen fe: dan kriaet började, fom infanieriet fom i hondaemäna: tre tusen preussare ftannare på vlatsen, resten flydde och blott det förskansade artilleriet kunde hejda fransmännens anloty9 De måsie draga fia tillbala och i brist af hästar fvarlemna tjusofvra preussiska kanoner, fom de tagit. Wid samma tid — allt war flut kl. 10 — Zjorde general Ducrot från porte Maikot ett utfall med fjorton bataljoner; ban återkom mot natten, sedan han förgäfwes enomsölt hela trats ten krina Bonaima!: preusfarne synted hfwa lomnat denna bunft. Förswaret of St Quentin mot preussarnes anfall den 8 dennas. En batali fan Tahaa nat MA 0 un blir (Ota