Norrländska Korrespondenten – 18 oktober 1870, sida 2

CUIIIICOIDOA U. 1 16TE) AA — Cget landsting för Medelpad. (Ferts. fr. n:o 77.) Wi hafwa i twå föregående nummer lemnat en redogörelse för gången af denz na frågas behandling änta till den dis kussion fom förres och det beslut fom fat: ates of årets aemensamma landsting. Emot tetta beslut anmälre samtlige landstingsmän från Metelpad fin re servation, bwilken de wid justerina af protofollet för den 22 Sevt. skristlinen till detsamma aflemnade, i bufwudsak sä lydande: Mtt landstingets beslut få utfallit fom skett har ej warit ess owäntadt, då den werkstälda voteringen endast wisar att Medelpagps samtlige representanter röstat för och Ångermanlands emot ret af före bererande fomiten afgifna förslaget til yttrande i ämnet. Wi äro oc viwertygade, att k. m. wir ärendets slutliga pröfning ej lärer tiumäta ett sålunda tillkommet beslut större eller annan wigt, än den af ett ytterligare bewis för nödwändigheten att tillåta telning af ett landsting, inom hwilket ten ena proviujen stålt fia få orubbligt enhällig emot ten andra, fom voteringen i denna frå: ga wisar. De skäl met hwilka landstingets pluralitet kan komma att motivera sitt beslut äro oss ej bekanta, enär ren underråniga skrifwelsen i ämnet ej blifwit justerad före protokollet, wid hwars justerina det ålegat oss att denna refer: vation aflemna. Af den i ämnet förra big ussion mill det dock synas, fom lige det förnämsta skälet i den föreställningen, att ett större landstingsområde wore mäktigare att werka för gemensamt wäl än twå slilda och derför swagare. Så sant ett sårant refonnemang i sin nakna allmännelighet kan wara, har dock dess otillämplighet på Westernorrlands läng nuwarande ilandsting uppwistats både i sökandenas skrifwelse och i landstingåkomitcens betänfande, fom derefter intogs i vrejfer-vationen och hwillet redan är käntt för wåra läsare. Wid landstingets förmiddagsplenum fretagen den 23 Sept. föredrogs ändtligen ett utlåtande från komiterade, och i hwilket be med uppräknande af de grunder och skäl hwarpå ren unvervåniga skrifwelsen borde stödja sitt afstyrkande, föreslogo att en ny fomite af twå per: soner skulle tillsättas för slutligt upp: sättande af denna skrifwelse. Detta gaf anledning till en ny episod af den märkliga inkonseqvens och brist på aktning för egna beslut fom utmärte te nuwarande landstings majoritet. En diskussion utspann fia nämligen öfwer komiterades förslag och öpnades af Hr Lithner, fom hänwisande till lanbstins gets beslut hwillet, enligt ret på begär ran ånyo upplästa pretokollet, innefattade ett bestämdt åläggande för fomiterate att inkomma med förflag till un: dertånig skrifwelse, ironiskt anmärtte att det kanske ej wore tillständigt att föka få minoriteten hörd i fråga om majoritetens strifwelse, men fom det uu gälde att skaffa respekt åt just ett majoriteten? beslut borde mähända mintretalets bi ständ ej anses utan alt wärde. Komiterade bade, enliat tal, tillåtit fia att framlägga ide blott en del löst hopraf: