Norrländska Korrespondenten – 14 oktober 1870, sida 3

orter, fan wara twifwelaktigt. Enliat ingånget telegram från London af den 23 dennes har också preusfsiska barlskeppet Baumeister Wilken, på resa från Söderhamn till Marseille med trälast, i närheten af Dover blifwit taget af franska kryssare. — Swensk industri. Under denna vu brik läses i A. B.: En af de för wårt land naturligaste och lämpligaste industrigrenar är den, som afser att tillgodogöra wåra skogar, utan att befrämja ffoa-fföflingen. Särskild uppmärtsamhet förtjes nar alla nya och mera ändamålsenliga methoder att af stubbar, rötter o. d. till: werta hwarjehanda produkter, fom hafwa bestämdt wärde och äro lätt assättliga. Enligt de upplvsningar, fom kommit oss tilhanra, synes en af hr C. AM Bruno på egendomen Röksberg (i Mo bärad af Jöntöpings län, 2 mil från Jönköping) efter en ny oh egendomlig method an: lagd fabrik förtjena uppmärksamhet. Af furustubbar och rötter tillwerfas der terpentin, tjära, perma, maskinolja, träsprit, trä ättika och tjärlol, alltsammans af owanlig kwalitet och vå ett särdeles ait wante sätt. ÖHr B. har redan meddelat patenträtt åt några elifa delar af fans det bosatta perfoner. Wi hafwa äfwen tagit tännedom om de sålunda tillwertade produkterna, hwilka synas wara af den utmärktaste beskaffenhet. Trä-lysolja, tillwerkad wid försök, som wi sett göras med densamma i wanliga fotogenlampor, försedda med brännare efter samma ton: struktion, fom de, hwilka begagnas för träolja i Norge, har det wisat sig att träoljelampan brinner med betydligt kla rare sken än fotogenlampan och utan att den ringaste lukt i rummet kunde för märlas. — Opinionsyttring. I Wenersborg aaf Fröbergska teatersällskapet i söndans De fattige i Paris Uti en länare resensien öfwer stycket yttrar Tirnina f. Wenereb S o. L. bland annat: YIdar det slumpen eller afsigten sem ajorde, att Marseljäsen urpspeltes efter 5:te tablån: MNöden? — Wi funna ide afgöra hwiltettera; men när blåsinstrumenten slutat den werlisbekanta stritssångan, utbrast en bifallsstorm, liknande en åska och var kaperopen skakade pelarne, fom uppbur ro de fylta logeraderna. Marseljäsen måste giswas omigen och förnyade entusiastiska acklamationer läto eförtyrbart förnimma känslorna hos ten blantate secieteten. (Till undwikande af massiydning hos wiesa skuggrärda böra wi upplysa, att sianalen till ve uttryckta fympatierna för den franska sången denna gång gafs från — första raren.) — Fristatsmän. En korrefpondent fr. Köpenhamn till Dagens Nyheter meddelar följande: Jag yttrade att Danmark har några republikaner, eller som de sjeljwa önska att falla fig, fristatsmän. Jag har träffat några af dem, nitiska, raska karlor, och genom dem har jag gjort bekantskap med ett föllffop, fom fiftlione wår ftiftades under namn af Mordens fristatssam fund. Det har medlemmar i danska landsorten, Köpenhamn, Ståne, Göteberg och Kristiania. Jag känner icke om man gjort något förföf att inleda förbindelser i Stocholm, men samfundet har ingen medlem derstädes. Kanhända att man i Stockholm, der man dagligen och ftundtigen har konungadömets wälsignelser (?) för ögonen, ide få lätt nappar på en få dan krok. Af samfundets medlemmar utgöras ftörsta antalet af lärare, publicister, oc till min förwåning fann jag deribland fwenz skar, fom jag rälnat bland monarkismens säfraste stöttepinnar. Så fon man mif: taga fig. Af samfundets brefwexling fann jag att norrmännen och göteborgarne äro ifriga fredswänner oc betralta repnbliken såsom säkraste medlet för fredens befästande. Hwarje medlem aflemnar ett af honom sjelf undertecknadt skriftliga löfte, så lydande: MN. den 18 Sept. 1870. Undertecknad afgifwer högtidligen det löftet, att genom alla lagliga medel mer: ka för de söndrade nordiffa folkgrenarnes sammanslutning i fristatlig form. N. N. medlem af Nordens fristatssamfund.