Norrländska Korrespondenten – 7 oktober 1870, sida 2

wid närmare granskning, att uttaxering ej flår fig få illa ut. Enligt sista längden öfwer till kronan päförd bewillning efter 2 artikeln utgjorde ren 15,000 rdr och rå denna ligger till grund för fördelningen af fommunats utskylderna erfordras således en uttoxes ring af I rdr 60 öre för bewillningsritsdaler. Exempelwis komme tal., hwars bewillning efter 2 art. war 68 rdr att för jernwägen årligen i 18 år erlägga 108 rdr 80 öre; hr Bern med 90 rdrs bewillning får betala 144 ror och d:r Ol. Wilström med 25 rdrs bewilln. 40 rdr. Dock är det ilart att utdebiteringen skall minskas, i samma mån folkmängden otmifwelaktigt ölas och bewillningen till kronan i förhållande derefter höjes. För mindre bemedlare åter — och det har just i dens na fråga blifwit mycket taladt om dem — har redan bewillningsförordningen sörjt genom stadgandena om ssattefrihet, derest intomsten ei uppgår till 400 oh om af drag af 300 rdr för all inkomt mellau 400 och 1,800 rdr. Den, son är tare rad till 700 rdrs intomst, får således ej widkännas för jernwägen mera än 6 vdr 40 öre årligen i 18 år Med nuwarante uttaxering, fom är större än något för gående år, utgår för stadens allmänna behof . — 60 öre, fattigmården vo co oc oc 1:22, Å follstolean... 24, . fyrfan vo — 9, Summa 2:15 öre; om härtill lägaes för jernwägen 1:60 blir hela beloppet ej större än 3: 75 för bewillungisritsdaler. Hr Sjölän wille, med tad för de er. hållna upplysningarne, uttala fin förundran öfmer frågans egendomliga utweckling. Wid förra sam mantrådet hette vet att fullmäktige endast ffulle uttala fig om jernswägens nytta och nu är man redan färdig att begära 300,000 rdr, att wilia öfa ftadens skuld till 654,000 rdr. Åinu märke ligare war att, i detta samhälle, der förr enskilda bolag åstadkomit stora företag, icke skulle på enskild wäg tecknas mera än 10.000 rdr, hwillet tyckes bewisa, att affären är dålig. Hr Wahlgren yrtade jemlikt I 36 i kommunalstadgan remiss till en komite att jemte herrarne i den redan warande jerns wägskomitgen bereda frågan. Hr OL Wikström förenade fig i yrfans fondet om remisss Warm män af jerne wågar i allmänbet och i all synnerhet när de appliceras i Norrland, an åg dock tal det sätt vetäntligt, hwarpå man här fordrade stadens medwerkan. Den wigtiga principfrånan: bör och fon en kommun någonsin ingå i bolag om affärsföretag befwarade tal. med nej och ansåg ide det bewisas deraf att flere städer redan gjort det, ty ej bör man följa något exempel, om det är orätt. GC mellertid och då saken är af utomortentlig betydelse wille tal. af själ och hjerta att Sundswall skulle, om behöfligt more, bidraga med en måttlig summa, Provors tionel mot det belopp hwarför enffilde intresserade teckna fig och mot den andel som landet åtager fig. Nu hafwa tomiterade, cmot hwars befogenhet tal. förra gången reserverade fig, emellertid gått till wäga på ett nåstan oförklarligt brädstörtadt sätt och fordra af staren 300.000 rdr, af enskilde endast 40000 rdr och af landet ungefär lita mycket, hwillet är oerhördt orimligt.