volver. För att wårja sig, kastade han fig åt sidan, men föll derwid omkul;; och under bet han låg på trottoiren, afskötos mot honom twenne skott, af hwilka det ena träffade ena sidan och det andra bögra benet. Då mörraren märkte, att intet enda af dessa tre skott haft åsyftad werkan, gjorde ban ännu ett försöft och aflossade ett fierde skott, riatart mot br A:s bufmud. Det sista skottet llickade lyckliatwis. Nu ankem till stället en äfarrräng från en närbelägen station och wid dennes åsyn kastade målråmerkaren genast ifrån fia mordwapnet, en en pipia revolver för 6 skott. Omedelbart rerefter anlänte äfwen flera andra persener, och deribland twenne i trakten patrullerande poliskonstaplar, af hwilka mannen genast fördes till poligmaktfontoret wid Regeringsgatan. Här uppe gaf ban fig wara fanjunkaren Per Soban Andersfon och erkände fritt och otwunget det mot br A. föröfwade målbet samt förklarade, att han haft för afsigt att mörda få wäl denne fom en annan namngifwen högre embetsman. Tillspord om motivet till detta ohyggliga beslut, förklarade Andersson, att han beslutat taga hämnd för den orättwisa, hwarmed ban af vegja personer ansett fix bebandlad. Anrersson, en 35 år aammal man, bade nemligen först warit anställd fom lanonier, derefter fom ferneant wid inre bewofningen å ftraffoch arbetsfängelset å Långholmen samt fe termera fom bewakningssbefälhafware wid Stockholms ransekningsfängelse. Från sistnämnoa befattning, hwilken han efter wererbörandes witeord med nit och omsorg skött, bade han begärt och er. bhållit afsked. Ajskersansökningen hare troligen blifwit skrifwen och inlemnad i en något uppretad sinnesstämnini; ty innan den hunnit pröfwas, inlemnade han till fängwårdsstyrelsen en ny skrift, hwari han återkallate sin anhållan om afsked. Härwid fåstes rod ej något af seende, utan blef ban entledigad trån bewakningsbefälhafwaretjensten. Detta skerde år 1865 Derefter sökte och wann Anderssen anstållning wid marin-regementet i Carlskrena, hwarest han avancerade till rviftinftion8g-forpral. Sevan ban från denna bejattning erhållit afsked med wackra witsord, blef han fanjunkare för ten inre bewakninaen mid Landskrena straff fängelse. Då ban ej nog bastiat säg fin önffan uppfylld att åter erbålla en befattning, jemngod med den, bwarifrån han på egen begäran 1865 blifwit afskedad, och då han trodde, att orsaken härtill wore att söka hos chefen för fångwårdsstyrelsen, hade han beflutat mörta denne. På denna plan hare ban rufwat en längre tid men ej blifwit i tillfälle att werkstålla den förr än nu. Andersson, fom wid kroppavisitationen innehade ännu ett mortwerktyn, eller en s k. mankiller, inmanades genast i håkte. — Löjtnant Sivers, som wid det nu pågående krigets början war anställd i fransk krigstjenst och som sedermera, då främlingar ide tillätos göra fälttåaget i franska armen, af någon tidning påstods bafwa inaått i preussisk tjenst och ftupat i någon af de första drabbningarne, lärer hafwa skrifwit till fina hbemmamarande anböriga, att han blifwit af preussarne tillfångatagen men, i sällskap med ätskilliaa fransmån lyckats rymma ur fångenskapen och kommit undan til Ba: ris, der han nu befinner fig.