Norrländska Korrespondenten – 4 oktober 1870, sida 2

sa eder välkommen i mitt hus! Tillåt mig kyssa eder dyrkade hand lo Nej, min herre, jag tillåter det ej.y svarade Paulina och trädde ett steg tillbaka. AIad skall detta betyda? Det var skamligt gjordt af eder att locka den gawla frun till bedrägeri mot mig lo Var ej ond på mig, min fröken, bad Rudwolf. Jag förtjenar, så sant gud lefver! ej edert hat. Det är okristligt och syndigt, och ni borde ej lemna rum åt det i edert hjerta. Skulle ni ej kalla den gudomlighet grymm, som afvogt behaudlar den fromme tillbedjaren, som andäktigt dyrkar densamma l Min herres genmälde Paulina, hvarföre förföljer ni mig? Jag har mångfaldiga ganger förklarat, att jag ej kan älska eder) Ni skall nog fatta tillgifvenhet för mig, svarade han, när ni lär känna mig såsom en god och redlig menniska och erfar, att min kärlek till eder är i stånd till de största offer. Ack, Paulina, jag besvär eder, förkasta mig inte, utan lat mig vid eder sida vandra genom lifvet! Var min skyddsengel, som med mildhet leder mig på dygdens väg, från hvilken jag aldrig afvikit! Var barmhertig, Paulina så egnar ni eder derigenom åt ett himmelskt hvärfly Min herre, sade hon, oden som