Norrländska Korrespondenten – 27 september 1870, sida 2

denna skrifvelse kommer tidigt i morgon att lemnas i rättvisans händer.) Med förstörda och bleka drag visade Braukenstein siv samma kväll för sin dotter Emma, som i betjeateus frånvaro öppnade dörren för honom, Min gud, hvad har händt dig, fader?o fragade flickan. Du ser så förstörd ut ho Jag har blott förargat mig, svarade landtradet; omen frukta derföre ej, att jag blir sjuk, ty jag känner mig inte alls illamaende. Fader, du vacklar och darrar. — Jag skall kalla hit folk.o Cör ej väsen af en smasak, sade fadern. Om jag darrar, så är tröttbet orsaken dertill.o Landtradet begaf sig med dessa ord upp pa sitt skrifrum och satte sig i en talölj. Flickan följde honom dit och stannade framför honom och betraktade honom med ängsliga dlickar, ylIvad gör mamma?? frågade fadren slutligen. yIlon higger ännu i hetsig feber, men läkaren gaf Amasia och mig godt hopp. Ack, olyckan har svart hemsökt oss!a Det skall snart ga eder bättre, sade han med en dyster blick. Emma, hör på, jag skall köretaga en lang resa och ej pa lang tid atervända der ifran. Menniskorna skola under min franvaro berätta mycket ondt om mig,