Norrländska Korrespondenten – 20 september 1870, sida 3

T)ÖÅ IDULLILU CH16G PU LILL Lit ott Of OT härens. Och får man tro de berättelser, fom flera å de franska krigsfartygen tjenftgörande lotsar anfört ombord å handels fartyg, fom de sedermera biträdt, skosa flottans matroser ha warit få oöfwade, att officerarne måst taga dem i armarne ech beka på samt underwisa dem om hwarje fat, de hare att uträtta. År detta sannt, få fon man blott tillägga, att med fådant folk och under sådana förhållanden har det fig ej få lätt att utföra någonting betydante. Den lamhet, hwarmed blokaden be drifwits, torde också i någon mon gälla få fom bewis härför. — Likberget. Wet ni hwad fom til drog fia, då Preusfjarne blefwo tillbaka lastate i stenbrotten mid Jaumont? Fyra bönder hare, fom man säger, af hämnd wisat preussarne månen till en platå, hwars märg lodrätt stupate nd i en asgrund. Mörkret och ven tforrät: ta wingen hindrare dem från att fe hwad bönderna wisste, nämlinen att den arund på hwilten de placerat fig sjelfwa och artilleriet ide mar fäast mark utan ett slans tak öfwer en ofantlia nrbolt. ning och fem owilade på ett slags ftenpelare eller för. Hela ten socrätt i afgruncen stupande wåggen lestet af ty lika gallerier, tet ena ofmanpå det an. dra. Här intogo vu preussarne sin plats Men under det Bozaine anföll framifrån och preussarne slogos i ten förtröstan, att re åtminstone ide kunte angripas i rygnen, hade Canrobert fört sitt artilleri omkring stenbrottet och börjare uu från andra sitan om afaruntden biffjuta ftens pelarne, på hwilka grunden bmilade, ter preussarne stoedo. En timma terefster skerde raset, i vet ett ofanttigt stanblec med mennislor, bästar,j kanoner och alt störtade ned i afarunten.) Om jag lefte i hundra är, tillägger brefskrifwaren, stulle jag ide funna få ur mina öron detta weliaa förtwiflans stri från tingu tufen mennisfor i bet ögonblick de känre jorden wackla under fig oc) begrepo att de netstörtades i uf grunden! Det war fom en enva menfflig stämma af öfwernaturlig styrka, ett enda rysliat ångestfullt rep om hjelp och på samma gåna ett farwäl åt lifwet, men af ett ögonblicks waraltighet, tv i samma ögonblick denna lavin af menni skor, hästar och kanoner net slörtare, bil dare den en maesa, ett bers af lik, som krosfades under fin tyngd och få find ningom altmera sjönt ihop. Under tiden hade Bezaine framifrån anfallit med ett sårant oemotståndligt raseri, att ett halft sranslt regemente följre med ned i afgrunden. Den blodiga, spasmodislt rörliga mad: fan af menniskolemmar, hästhufwuden o. s. w. fyllre nästan twå trer jedelar af af: grunden. Sedan skriket tystnat, lvarstet o mi fom förstenade. Wår feger hate fyllt oss med fasa. Hwad som terefter hände, wet jan ide, ty jag föll i wanmaft, och då jag wafr nade, befann jaa mia på aumbulanjen. — Wi omtalade häromdagen en fpå tom af ben bekante lätoren Itoftravamus om andra fransta kejfartömets fall. Se här en annan spådom, fom wäckt myc fet uppseende i Paris och annorfräres. Napoleon den tredje är förd 1808 och 1853 kröntes han till ejsare; lägger man 1, 8, 0, 8, till 1853 har man 1870. Kejsarinnan Eugenie är förd 1826; bon blef frönt til fejfarinna 1853 och lägges I, 8. 2,6 S2— 17 till 1853, får man likaledes 1870. Med anlerning häraf har man trott fig funna förutsäga Napoleonska dynastiens fall sistnämnda år. Spåromen har åått i sullbordan; kejsaren är fången, cynastien störtad. ys!är . 9 en synnerlia för: kärlek för s. k. siffer spådomar. Wi fos la anföra än bewis. Robespierre halshöggs 1794, och roten till den Na: poleonska eran daterar sig från samma år. Adderar man till vetta tal den summa, fom uppkommer genom att jammanlägga dess siffror 1, 7, 9, 4, altså 21, får man talet 1815, det är, tå Napoleonska wäldet störtares. Lut via den 16 besteg tronen 1774; lägges tertill det tal, fom uppkommer genom att adtera 1, 7, 7, och 4, få har man 1793, det är då samma konung auillotinerares. Fran: ffa revolutionen började 1788, lägaes härtill 25, blir resultatet 1813, då Na poleon förmisades till Eh? Bonvha