linier, håller den möjligen att störta samman. General Ulrich har förklarat, att ban ide föl kapitulera förrän han står på en astygn och denna askhög skall snart hafwa astöst den förr få blomstrande staden. — Strasbourgs bibliotek, fom blifwit förstördt af badensiska ar: tilleriet, innehöll orrsättliga skatter. De twåhundrare tusen banten i denna fälls: synta famlina funna åter samlas, men bwad man alrrig fon äterwinna, äro de sjutusen mannskriptar, fom tet innehöll, bland annat de första öfwersättningarna af bibeln, hwilka härrörde från refor: mationstiden, och den owärderliaa fame lingen af ströskrifter och pamfletter, i hwilka hela vet sextonte seklets religiösa rörelfer woro slildrare i tidens språk. — Denna Strasbouras förstörina af ett aranniolk, som man snarare skulle bafwa ansett för wänligt sinnadt, gifwer Loreden Loredey anlerning att i Mos vit ur univerfel yttra: Men badens sarne försynta fir icke mot oss af ofnns nighet. Baren och innemanarne på ee fira Röhenstranten hafwa altir fått i nära förbinvelje, och Stragdourg och Baren hafwa Hittils mera warit goda arannar än främmande för bworantra. Det fan denföre ide ofta Hoa nyprapas: Om bet AÅYmenjamma spralet bitils bar ostanfommit, et Tystlang icke mar fråm manre för Eljass. få fall ren obehöfliaa förstöringen uf Stracebauras minavamär: fö nu för beftänrist åtfölja de bäta länderna. Af de utförliaa unverrvättelfer, som nu föreliana om tilitrragalserne iParis närmast före statziörändrinaen, under de rörliga tusarne ten 3:dje och tre Sapt. finner man, att franska bufwurftaren bållits i ofunnighet om sakernas fora lina ställnena i det önenblick ministeriet afgaf fin förkiaring i laugstiftante före sam!innen på fönmitragen ben jire d:s. Att Palikac reran på lördazen (Hen 3:rr je t:s) har lännt olyckans hela omfång, framgår af hang yitrande i kammaren. Han förklarare, att han mar saknad af officiella depescher, enär alla förbin delser med Paris wero afbrutna, men att ve meddelanten, han hade kunnat hemta ur pålitlig tälla framställde fitu: atienen såsom höagst oavnnsam. Bazaine bade gjort ett misslyckadt försök att fli sig igenom från Metz och Mac Mahons bär bade efter fyra danars hjeltamctig strid blifwit splittrad i twenne delar, ven ena relen bare blifiwit tillbafarrifmen till Sevan, den andra til Mogzieres. ÖOmwad har blifwit af general Failly? Har Mac Mahon bezärt, att han skulle föra fommantet? ropate Jules Favre. Grefwen af Palikao swarade: Den, hwars namn ni uttalar, år troligen i detta ögenblick ide bland de lefwande. Det låg I detta yttranre ett tydtigt ber wis på, att krigaministorn känre stridens sluttliaa utgång. Nedan wid sessioyens början hade Jules Favre med häftiahet protesterat mot tet sätt, hwarvå, efter bang uppfattning, krigestyrelfens beslut och bestämmelser blefwo förtröjta och moturbetate of konsiderationer för fejfas rens perfou. Det är ide tapperhet, som har fattats Mac Mahon — yttrade ban — ech som har åstadkommit hans nederlan, utan frihet i befälet. Det fan ej betwaflas af någon, att man har bee aärt trupper för att beskydda kejsaren. (Tumult,) Mac Mahon har wåarat tegfa trupper, och derpå bar minifterräs vet tagzit denna styrta från te truprer, fom wero bestämda till förswaret af Pas ris (Vinoys korpe?) En såran fatere vax ortnina kan omöjligen fortjara. Wi måste weta, hwem som renerar Står lejsaren i förbund med ministrarne? nifwer han dem ordreg 27 Kriasministern: mf! Jules Favre: Om prvetta är sannt, bar regeringen faktiskt upphört att existera! (Protest från bögern). Det aifwet intet, fom fan rärda landet, utom ven moraliska kraft, fom bor i vet fri: ajorda land, fom ännu litar på fia fictft, och icke på vem, fom haswa störtat det i olyckor! (Stark rörelse och tumult). Wälan! J renna yttersta fris bar iag entast twå ord att tihånaa; Frankrike och Paris, fom båra äro hetade, hafwa hoflutit att icke nerdlfÅa manen förr Öån