syra kanonskott att eld utbrutit inom här: warande straff och arbetsfängelse. Elden fom efter all sannolithet blifwit anlagd hade utbrutit i trädtrådsfabriken i flottets wenstra flyget, hwilken inom fort ftod i ljug låga. Den starka nordwestliga Olås sten förde lågorna in öfwer gården, fmwar: est funnos stora timmerupplag, och man fruftade att slottet skulle bli rof för få gorna. Emellertid lyckades man omsider efter stora ansträngningar begränsa elden så att utom hela wenftra flygelu, hwillen ide funde räddas, endast hälften of södra bygnaden förftördes. Fångperfonalen, 750 man, blef utsläpt och fit taga plats på fästningswallarne. En del of fångarne deltog willigt i släckningsardetet, men mängten wågrade att arbeta och läg på wallarne fom sysslolösa åskädare, under det de emellanåt sprungo upp, hurrade och dansade. De hade äfwen åtkommit brän. win, hwilket förhöjde wildheten. Fångbe wakningspersonalen war under tessa för hållanden otillräckkig, få att man måste dels inkalla till tjenstgöring det ftad-permitterade manskapet af husarerna, dels te legrafera till chefen för södra slånska in: fanteriregementet att skyndsamt erhålla 150 man med slarp ammunition, od) under dagens lopp antände omkr. 100 man. Släckninasarbetet leddes med utmärtt raffhet. Omkring kt. 2 erfor man, att eld åter war anlagd i norra bygnaden eller i gamla Malmö hus flott, men man ycdades dock att snart tväfwa elden här. Ber tlagligtwis inträffade den olycdtan, att, då en slorsten instörtade, twenne sirälförare blefwo ibjelslagna och tre andra personer hårdt skadade. De båda omlomne woro mureriardetaane Lindskog och Lönnberg. De woro begge twå ordentliga och wålattade personer, och den ene war sitt yrte en owanligt skicklig man, fom anwäntes af en bland stadens byggmästare wid arbeten, fom fordrade noggranhet och godt omdö me. Båda lemna efter fig familjer fom äro nu nödställda; den ene har enta och 7 barn. Medan fångarna lågo lata och Hå nande betraltade sitt eget eller fina fame rafers indingswerk, stodo dessa samhällets hederliga och sträfsamma medlemmar och arbetade der faran war störst, och föllo ett sorgligt offer för sitt mod och fina ansträngningar. På eftermiddagen ansåg man fig funna hoppas att släckningen skulle till aftonen för det mesta wara wertstäld, men desswärre tog elden ny fart omkring kl. 7 på kvällen, då Hämtning ånyo til: kännagaf faran. Hela staden tom då i rörelse och enhwar war bekymrad öfwer, att i händelse den stora fångpersonalen ide ftulle tunna hållas lvar, man då idejeller kunde meta hwilla olycktiga följder för samhället och orten detta kunde medföra. Emellertid widtogs ten åtgärd att fome meudera alla fångarne att begifwa fig in i den norra bygnaden, som war oberörd af elden. Större delen lydde, men en rel wisade fig motsträfwiga, och måste twin: gas in. Derjemte cernerades fästningen af militär. Släckningsarbetet började nu åter med föryad kraft sedan nytt manskap erhållits. — Men tl. 10 aftonen bö jare klämtningen för tredje gången. Elden lar fade upp ånyo, och det behöfdes mer flädningsmanskap. Fångarna hade också blifostyriga, och ett por hundrade bröto sig ut od) kommo på inre borggården, der de doc förhöllo fig stilla. Bewakningen ut gjordes nu af omlring 300 man, hwarje med 10 skarpa skott, och sålunda fördelad, att en aftelning upptog inre borgaården, alla hose på wallarna woro fördubblade, starla afdelningar besatte bryggan öfwer grafwen och på yttre sidan om denna sed nare stod en tät ker ja kring hela safnnis. gen. Släckningsarbetet fortgick sedan, ef ter erhållen förstärkning ganska raskt, ehuru iden inom den westra bygnaden war mycket stark. Under natten hafwa fån garna förhållit fia stilla. Elden är ej äns nu alldeles utsläckt, men någon fara för dess utbrcdning finnes ide förhanden. Den 6 d:s strifwes i samma tidning: Man fortfor hela gårdagen med släänin. gen af de yrkande ruinerna, och äfwen i natt har brandmanskap marit der tillftädes. Wäggarne, särdeles i westra flygeln äro så förstörde, att synas kunna instörta när fom helst. Den kvarblifna fångpers sonosfen håffer sja snant och stilla sedan