Om en Turcos hämd berättar en sol. dut af mobilgardet, som ligger i läger wid Chalons och som der träffade en Turco, hwilken lyckats undkomma från den mör: dande striden wid Wörth, följande: Pängtar du efter att komma tillbala för att flåfk? frågode jag. — Wid denna fråga skälfde hans kropp krampaktigt, och han uppgaf ett hånskratt, hwarpå han latoniskt swarade: 7Mina twå bröder ha blifwit ffjutna wid min fida! och derpå berättade han mig utan att förändra en min, men unter det hans ögon flammade hemskt: 7En preussisk soldat, fom stod slyddad af ett stort träd, hade från sitt gömställe nedffutit mina bröder och fyra af mina wänner, som tillika med mig bildade en liten grupp. Den ene efter den andre hade jag sett nedfalla på marlen i sitt blod; endast jag återstod, och jag De: flöt att Hämnas dem. Jag låtsade, fom