bolaget) ej längre skulle blifwa i stånd att anslå de för skuldebeloppets amortering nödige summor. Men wi skulle ju tala om något bortkommet och stadshuset står ännu tvar, fast det, fom mi alla funna . är något ruskigt. Man har sagt att tadsfullmättige woro bortkomne, då de beslöto att betunga stadens budget med denna kolossalt dyra och dumma bygnad, att konstrultören war ohyggligt borttome men, fom lunde göra uppritningar till till ett hotell utan att tänta på att um för resande tunde behöfwas, att byggmästaren måste wara borttommen, då han ej gjort fin fat bättre, än att fue set nästan strax efter den godlännande (naturligtwis!) afsyningen måst repareras — lyckligtwis kunde frutoft-middagen för prins Oskar gifwas å stora salen! —, att stadens kontrollör kanske också warit litet bortlommen och man önskar lifligt att drätselkammaren ej skall lata den eller den det wederbör komma bort från ffyldigheten att ersätta nu pågående grund liga reperation. Alt detta är dock blott sägner eller froms ma önfiningar. Werkligen korttkomne äro wisarne och förmodligen äfven werket till det å stadshusets front uppfatta ur. En tid trodde man att uret war under repar tio — äfwen det! — eller att man ändts ligen skulle insätta en genomskinlig urtaiz la, hwillet naturligtwis borde skett genast; men det är vu altför länge sedan wifars na förswunno, att denna gissning kan ega någon grund. Hwar äro wisarne? Ett kungarile för dessa — hade wi så när sagt oförsigtigt nog; ty kungariken torde det hädanefter bli ondt om. Men — en kung för dem! Ja till oh med en fejfare, om det fnir per; ty göra alla Europas folk, fom frans: männen un gjort, lär det bli ftor tillgång på den waran på lager. — Clarpskyttarnes allmänna täflings sljntuing i Stockholm afslutares i söntags med högtidlig prisutdelnina. General Björnstjerna, fom fått i uppdrag att uts dela prisen, uttryckte fin tillfrersställelse öfwer, att Swerige lyckats få åtminftor ne början till en nationalbewäpning, samt uttalade fin innerliga öfwertyngelse att enraft genom en allmän sådan ett lraftigt förswar för fäderneslandet fan åwägabringas. Hären må wara huru duglig fom helsst, yttrade herr Björns stjerna, så är jag tock förwissad om att den beböfwer ett kraftigt stöd bakom sig i nationalbewäpningen. Derom Wwitnar historien, derom witna dogens fora: liga händelser. Han anmärkte äfwen, att de olyckor, som nu drabbat ett af Europas modinaste och ritderligaste folk, berorde hufwursakligen på, att bef; för swar ensamt war grundadt på en ftående arine. Statens första och andra priser uttes lades sälunda: Skarpskytten wid Stockholms ffarp: skytteförening, bokhållaren A. W. Lööf: man, statens sörsta pris, ett tusen rer, för med 8 skott mot 10 ningad tafla på 600 fots afstånd skjutna 64 ringar samt Stockholms skarpskytteföreninas belöningspenning i guld för med 5 skott upp. nådda 46 ringar. — Plutonchefen mid Göteborgs förening, bokhållaren L. H. Lamberg, statens andra pris, femhundra vor för med 8 skott skjutna 62 ringar samt belöninaspenningen i silfwer för med 5 skott hunna 13 ringar. — Ketolsk kyrka i Malmö. Katolska församlingen i Malmö, som tillhandlat sig den wid sydöstra hörnet af Gustaf Adolfs torg belägna trädgården, har till intendentsembetet insändt en ritning till en utmärkt wacker kyrka med torn, afsedd att uppföras nästa år. — Sweriges jordbruk och boskapsjtöt fel år 1868. Genom statistiska central byrån har i dessa dagar i dess sednast utgifna häfte af bidrag till Sweriges of: ficiela — ftatiftil offentliggjorts ett inom byrån efter hHushållnings-fällffapens berät: telse utarbetadt sammandrag rörande Sweriges jordbruk och boskapsskötsel för år 1868 med hänwisningar till och jemförelser med närmast föregående års iakttagelser inom samma område. Wi meddela efter Stoctholms-Pojfteu några härur ganska intressanta uppgifter, rörande förhållandena åren 1867—1868. Af desfa jemförelser framför, att arealen at Sweriaes faffsand och Har minsfats med