Norrländska Korrespondenten – 6 september 1870, sida 2

det står skrifdonet. Jag skall emedlertid dela hans penningar. Weps satte sig vid bordet och skref på ett halft ark sint skrifpapper, som han fann i bordslådan, följande meddelande: Älskvärda fröken Paulina! oHärmed får ni en skurk af första sort, på hvars panna ordet: mördaren står tecknadt. Han ville först, att vi skulle kittla eder öfver i en annan verld. Om ej detta medel befunnes vara tillräckligt verksamt, skulle vi kväfva eder. Under det vi uti ett anfall af förvånande dygd meddela eder och de höglofliga och lofliga rätterna detta, teckna vi oss med försäkran om vår djupaste vördnad och oinskränktaste högaktning Weps C:o. Du timmerman, sade brefskrifvaren, sätt dit namn här eller, om du ej kan skrifva, ditt bomärke. Tror du, att jag är så okunnig? Jag kan skrifva mitt namn lika fint, som om det vore prentadt. Men först måste jag veta, hvad jag skall underskrifva. Uppläs uppsatsen för mig. i Weps uppfyllde hans begäran; men, då han stördes af fångens stönande och böner, efter som äfven denne till sin fasa hörde skrifvelsen uppläsas för sig, så befallde han Poller bringa honom till tystnad. Den misshandlade fogade sig ändtligen lugnt i sitt öde,