Norrländska Korrespondenten – 6 september 1870, sida 2

Ren i skolan man lärde glopar, Hvilka älska upptågsmakeri, Att för andra ej gräfva gropar, Ty de falla då sjelfva deri. Så den skurken ville låta afdagata vår hederliga Paulina! inföll Poller. Derför måste jag rycka en hand full hår ur hufvudet på honom) Dermed grep han tag i den bundnes hufvudhår, hvarpå detta under Weps skallande skratt i form af en peruk gaf vika för hans tag och försvann från fångens hufvud. Tagen hälften af penningarne i min plånbok, bad främlingeen, men skänken mig derföre friheten. vVi taga penningarne svarade Weps omen lös kommer han derföre ej. — Tänk, Poller, om vi blott en half timme igenom skulle kittla honom? Låt oss öfverlemna honom åt polisen, på det han må komma på Spielberg, som han ärligen har förtjent!Vi skola taga hälften af hans penniogar, såsom han erbjudit oss, och sedan öfverlemna honom åt Paulina. Hon skall lära känna den flintskalling, som står efter hennes lif, och göra med honom, som hon vill. pJa, men huru skall hon kunna få veta det?) Jag skall skrifva ett bref till henne deromDu har rätt, Weps. Der på bor