Norrländska Korrespondenten – 6 september 1870, sida 2

Fångarne på Spielberg, af Theodor Scheibe. sÖfversättning för Nya Norrl. Korrespondenten.) ljerde Åfdelningen. (Forts. fr. föreg. n:r.) Godt, då måste vi få honom att öppna armarne. Vill du lyda din hund!k Dermed slog Poller sin hand i ansigtet då honom, så att blod flöt ur hans näsa, och då han, för att skydda ansigtet mot vidare misshandling, upplyfte armarne till parering, fattade timmermannen tag i dem och fasthöll dem med all sin kraft. I ett nu fastgjorde derefter Weps med sin bandrulle haus högra hand vid sängfoten inunder och fortfor på samma sätt med venstra handen. Den misshandlade ropade ej på hjelp, utan bad halfbögt sina plågoandar att emot god betalning lössläppa houom. Dessa gåfvo dock intet gehör åt hans ord, utan bemödade sig att öfvervinva hans vidare motstånd och likaledes fastbinda hans ben vid sängfötterna, hvilket äfvenledes lyckades dem. När nu deras offer låg framför dem, bjelplöst och orörligt, ställde Weps sig framför honom och skrattade honom högt i ansigtet och deklamerade för honom följande strof: