sostonmöte, åfwen om te blefwo wibt krinasprirra. Af sönerna begåfwo fig re fyra till sjös på handelefartyg och den jemte fom i handel i Norrtelje men blef långre fram bokyållare wir ett bruk i Norrland, tilldess han aifte fia med en förmögen bontdotter och blef bonve. Döttrarne tommo ut att tieva i olifa trat: ter, och alla blefwo wäl gifta, en af dem med en handlande i hufwustaden. Un. ber titen gick vet ena året efter det ans tra, och långa tider förflöto, hwarunrer de blott sparsamt hörte af hwarandra. Sjömännen kommo sällan hem, ty de föreprogo att taga anställnina på utländsta handelsfartyg; men vå de skrefwo bem — brefwen adresserares alltid til swågern, töpmannen i Stockholm — få war alltid refrängen att det gick dem wäl ochatt teworoantingen kaptener eller fiyrmän. En of tem afbörres ej på flera år; men få tom först ett bref med uns derrättelse, att ban fåfom guldgräfware uppehållit fia i Kalifornien och feder: mera etablerat fia fom föpman och flog fia wäl ut. För fora år seran anlände ren ältste af aba fyftonen til Steckholm på ett bollänoskt fartyn, i hwilket han bare rel. Han wer bofatt i Amsterdam och war gift; men swenskan talare han numera illa. Den bär aifta systern, fom blifwit enka och är förmögen, uppsökte ban och dessa beage öfwerenskommo att utlysa ett syskenmöte till någon dag i augusti månar 1870. Han åtog sig att falla de utriles wistande bröderna, med hwilka ban trorte fia tunna brefwexla, och ten här boende systern lofwade att lalla ve öfriga systonen, om hwilkas wi sielseorter heu egde kännedom. För ett år sedan stref ven äldste brorren hem, att han af alla de öfriga utewarande brös terna fått bestämdt löfte att de skulle tomma, och få bar werkligen äfwen skett. Alla nio systonen samtades i Stockholm ten 3 aua. hos den systern, fom är ens ka. Den af bröderna, fom wistats i Far lifornien är nu gift och bofatt i Lonron, fom handlande; en annan bror för far: tyg för ett handelshus i Barcelona och låg med sitt fartyg i Köpenhamn, en tredje bror för ett engelskt fartyg och tåg i Götebora, och den fjerreär vofatt i Norrlanr, der den ena systern också är bosatt och aift med en sågwerksinspettor. En annan syster är gift med en ffeppas re i Roslagen och en tredje med en tom: minister i Westmanlandj för henne är ret knappast, men hon ångrade ide sin hitresa. Efter twå tanars wistelse åts sliljres systonen, sannolikt för att aldrig mera aemensamt träffas bär i lifwet. — Rapoleon och Trochu. Gaulois berättar, att Trochu på mäg till Paris mötte den lejserliga irainen och derwid wexrlade några ord med tejfaren. En per: fou fom befann fig i den lejserliga wag nen, har återgifwit, såsom det påstäs, or ragrant det korta samtalet. Sire, lärer generalen hafwa sagt, jag ätager mig att åt fäderneslandet förswara Paris, men jag fordrar frihet att handla utan annan kontroll än den, fom min heder fom franft krigare pålägger miq! Anfwarar ni mig för de mått och steg ni kommer att taga? oFäderneslandet är i fara, och jag är fransman. Jag fordrar fullkomlig hand: lingsfrihet. Nåwäl, general, swarade kejsaren: jag anförtror i edra händer bufwudftadens och det franska kejsardömets mwäls färd. YWid mitt lif, tillade generalen, an: swarar jag för Frankriles räddning. Le Moniteur har återgifmit detta famtal. Stocholm. Föreningen för friwillig wård af sjuke