Norrländska Korrespondenten – 30 augusti 1870, sida 3

någon h) utropade Poller och lade handen på främlingen. Hvem håller ni oss för, eländiga menniska? Gif mig genast fem gyllen, eller ock för jag eder på poliskontoret. Se på den pultronen; han vill göra oss till mördare! Tag honom i kragen Weps och fasthåll honom, så att han icke undkommer ossl) Färhufvud, utropade Weps, osläpp genast den nådige herrn, eller ock slår jag dig omkull! Du bär dig åt som en förryckt! Den som betalar två och ett halft tusen gyllen, har rätt att fordra valuta derförs. oSkall det då gå derhän med dig! sade Poller häftigt. Mina barn måste förbanna mig, då de se mig afföras till afrättsplatsen! Ditt nöt, herrn säger ju, att det är en historia, som aldrig kommer att utspridas h Måtte fan taga dig! Du har dessutom redan ett mord på ditt samvete. Nej, jag låter ej förblända mig, äfven om han ökar på summan med ännu ett tusen gyllen.? Poller sprang sin väg. Var obekymrad, nådige horre, sade Weps. Jag släpper ej min kamrat, utan han måste följa med oss. Med dessa ord ilade han efter Poller, tog honom i armen, vär han upphann honom, och talade ifrigt med honom, samt fick honom efter längre motsträf