uten jörbintelse med hwarandra. obrogram tan omejligen utföras, Jagoine rör fig met norr; ve bära vo -måfte antingen skitjas åt, eller ee tronprinsen afbryta sin marsch. hade emellertid ett ännu sb.ci Han wäntate utt bluwa före å fin reträtt aj en vel prins o Carlis armeg, hwilten han då fua en tänbar tlattion, och denna a flog in. Prenejarne skulle med tarer spärra wägen sör Bazaine. et marskalfen Höll nägra reger Ilinie jör att hejda fienten mot at, bref ban med avintend bu 2 som toldes aj stogar och höj: unesarne bort mot ve fora tält: bocter wid Jaumont, ech så witt man i har en betyrlig fiendtlig styrka iin untergena i dessa ofantliga arafivar, fom lågo öppna wid deras fört: ser utan saknar ännu utförligare uu: ser men af hwad fom är betant, sluta att förfärliga blodbad egt um edan marskalken utfört denna are han fria händer. Wåra er i Belfort, Pjalzburg, Meetz, urg o. s. w. ffola i jörentng med in fottresning bilda ett cufwer: hinter mot wester för lemningar: al prenefiffa hären. Unter tessa iaheter har Bazaine insett, att re till bang förtet att uppna Monte iv, bworifrån han met tillhjelp al n stall wara i ständ att hinna 4 Bholoud på några timmar. Man st marskalken befann sig emellan vy och Montmery. Antingen han er sig der eller annorstädes, stöder i hwarje fall till en fästning, 3. Tyionville er er Longwy. Emel: rätter Mac Mahon fig rörelse, urscherar konske i detta ögoublick eten för 100,000 man, Den afgör snunden närmar fig. ejultat, fom Preussen hittils wunnit stola 3 egna berättelser i militäristi asseende az nde, men de hajwa kostat offer af menuis fo i ett få oåroligt omfång, att å wen de bloz flälissag, fom historien känner knappast funmHras dermed. Fransmännen hafwa fömn wermagten med em heroism, som oms ras fana med en odödlig ära, hwilken ut: vo friget i fin helhet än måtte få. Endast i gen wid Yongeville den 14 förlorade preusov enligt e na uppgifter, 15,000 man döda erade; den 16 förlorade de wid Bionville och Är,, enligt ett telegram från Luxemburg till 17 den 17 dennes, 28 000 döda och jär mt 5000 fångar, I de första te trabbna förlorade de i allo öfver 30,000 döda ade (mid Åissembourg 7,000, wid Wörth 15 a 16,000 och Saarbriiden omtring man). Näknar man härtill deras jörtujt stora striden den 18, fom säges wara ofantz torde man kunna räkna deras redan lidna er vill emellan 80 a 100,000 man, — jäs agbladet. ore ansiå enjamt den förra weckans förluör preussarne till nyssnämnda stora siffra. oe här en fådan beräkning: usjurnes förluster i striderna wid Metz, sla-Tour och Råzonville, hwilka sannolikt preussista huswudarmeen oc) högra flygeln a haljt upplösningstillstånd samt gjort en tids gande reorganilation och tillkallande af förs ningar från Tystland nödwändiga, måste t oerhörda. Aldrig förut har man hört :3 om strider, i hwilta såsom wid Metz u 14, ett par gardesregementen blifwit uppe na of en salfwa från ett maskeradt tuljprutåeri, eller, jåsom mid Marssla-Tour den 16 yresfierregemente blifwit tillintetgjordt, så att fe en enda man blef öjwer. Att detta regemenar uppkalladt efter Bismard, war ett omen, bort synas fransmännen tydligt och på sätt ) mis uppfyllande deras önskan i refrängen: ismarck, on le pendra! Och hwilka siffror a ide förlusterna i deras helhet! I striden mid ot; sägus nu prenssarne haswa förlorat 15,000 — Ly IS oc I