Norrländska Korrespondenten – 23 augusti 1870, sida 2

med den andra Strasbourg. Med fin ofantliga öfwermakt hafwa de krossat wåra divisioner trots soldaternas heroista tapperhet. År 1792, då Frankrike anfölls, uppstodo tusentals generaler för att rädda det. Wi sakna en man, med eller utan epåletter, som kan låra wåra bataljoner att på framåt, ide tillbata. PDagnen efter slaget mid Wörth tom Mac Mahon till Nancy. Trupperna hade icke haft proviant på 28 timmar. Marskalken gick till en samlingsplats för ofsicerarne; han mar eigenkänlig, kläderna woro betäckta med damm och smuts, en epaulett war borttagen af en fula, skörten på hang rod woro penomr borrade af kulor. Af hans fältkikare fanns blott hälften kvar, resten mar bortskjuten, hans ansigte bar prägel af ven wåltsammaste sinnesrörelse. Han begärde mat, ty på 28 timmar hade han ingenting förtärt, derefter begaf ban fig tillbaka till jernbanan för att skaffa fin korps proviant. En person frågade hos nom om nybeter från han8 fyrasfieres gementen. Kyrasfiererna, fade mar: skalken, finnag ide mera. — En öf: werste för ett af dessa regementen bes rättas hafwa gjort marskalken uppmärt: sam på, att inhugg från deras sida wore detsamma fom deras död. Det är nöd wäntigt, fade marskalken. De båda gamla krigarne omfamnade hwarandra och regementet störtade fram med öftwers sten i spetsen. Regementet gjorde tre gänger inhuggningar och vå det wände tillbaka den tredje gången funnos blott. 105 man igen, af hwilka 97 woro få: rade, så att af hela regementet blott 8 återkommo oskadade. Öfwersten stupade. Marskalken utstop de största anfträgnin: par och faror. Han fid en häst skjuten undan fig od) fatt den 6:te och 7:te til höft i 24 timmar utan uppebåll. Korrespondenten från Met til Indep. Belge will weta, att marskalk Bazaine såsom wilkor för öfwertagande af högsta befälet fodrat fullkomligt oberoende af högre instruktioner och rår, mar re fig att dessa skulle komma från tejfaren eller från krigsministeriet i Paris. Korr. berättar witare, att kejsaren, då ban den 6 på eftermiddagen erhöll underättelsen om PMac-Mabhong nederlag, genast gaf befallning att hålla flera jernbantåg i bererskap, för att föra gardestrupperna till walplatsen. J spetsen för dessa wille kejsaren söta dören i strid mot fienden. Det lyckades emellertid hans omgifning att öfwertyga honom, att ställningen ej war så hotande, som han sjelf syntes antaga. Preussiska spioner, som man antager wara generalstabsofficerare, blefwo i fre: dags arresterade på bangården i Asnies res och S:t Lazare och funnos derwid wara i besittring af högst fompromette rande papper och annoteringar. De för: des genast til Vincennes för att förhör ras. Dessutom berättas, att man i Lyon arresterat en swensk officer, baron de Lewin, såsom preussisk spion och att man hos honom funnit 30,000 franks, som blifwit skänkta till hjelpfomiten för de fårade. Sistnämnra uppaift måfte lit wäl härleta fia från ett misstag, enär någon swensk adelsman med nämnda namn ide finnes. Genom en proklamation, daterad den 12 Aug., bar konungen af Preussen upphäft konskriptionen i alla de delar af franska området, som ockuperas af tyska trupper.