welat uppskjuta att inkalla er, tills fituationen hade blifwit hotande. Wi hafwa lidit nederlag, men äro ännu ej öfwerwunna. Största delen af hären har ännu ej warit i striden, den skall bemör da fig att förskaffa oss seger. Wåra hielpkällor åro ej uttömva. Wi begära en utffrifning en masse. Alt är i ord: ning. Paris har blifwit försatt i för: swarstillstånd för att tunna uthärda en belägring. Wi wilja bortse från alla formaliteter wid mottagande af frimilliga. Wi begåra en allmän oraanisation af nationalaardet, inkorporering i den aktiva armeen af en del af mobliaardet, inkallandet af ålderklassen 1871. Preusfen hoppas draga nytta af wåra inre stridiaheter. Det skall blifwa ett ber drägligt hopp. Om orrningen skulle blifwa störd, så wilja wi begagna den matt, fom i följd af belägrinastillståndet blifwit of öfwerlemnad. Wi wilja falla en annan armestyrka än nationalgardet till mår bjelp. J ordningen lig: ger wår räddning. Paris, den 10. J laastiftande för. samlingens möte i når, tisdag, beslöts, att vikarierande kriasministern Dejeaus förslag skulle genast godkännas. Förs slagen gå ut på ögonblicklig bewäpning och fullständig organisation af national: pardet i Paris och departementerna på arund af 1831 års lag. En talare (Dumeulin?) påjtor, att de nederlag fom eat rum, härröra från absolut odualighet hos generalen en def, och begär, att kejsaren skall nedläaga kommandot, och lagstiftande församlingen skall öfmertaga ledningen af rikets anaelägenheter. Förslaget framkallade en obeskriflia rö: relse. Wenstern yttrade bifall, majori teten protesterade. Cassagnac utbrister: vt sårant förslag år revolutionärt. (Tumult) Picard begärde, att ve rege menten, fom för närwarande befinna fia i Parie, skola sändas till grånsen. Han tillade, att när man nekar befolkningen i Paris wapen, måste densamma på hwad sätt fom hälst förse fig dermed. Slut ligen begärde han en förändrad sammansättning of ministeriet. Jerome David, som warit närwaranre wid affären wid Wissembourg, yttrade: Om wåra soldater kunde höra oss, skulle de råda oss att öfwergifwa inre stridiaheter od) bewara förtroendet för avrmegen, fom bar bela Frankrike bakom fia. Ferry ut: brast hotande mot ministeriet: I denna timma netskjuter man Paris med kartescher. Keratry fordrade, att keisaren skall abdikera. Sessionen afbröts. Utan för församlingens lekal hade församlat fig en ofantlig menniskomassa. Militära förberedelser äro widtagna. Au: toriteterna hålla ingångarne till lofalen fria. På Place de la Corcorde arresterades i middags twå personer, som erbjudit ardetarne penningar. Paris den 10. Jlagstiftande förfams lingens seesion förkunnade arefwen af Palikao, att den nya ministeren war bildad och bestod af: Grefwen af Palikao krigsminister, Chevreau inrikesminister, Magne finansminister, Duvernois han: delsminister, Riaault de Genoilly marinminister, David minister för de offent. liga arbetena, Fursten La Tour vAuvergne utrikesminister, Grandeperret juz stitieminister, Brame undermisningsminister och Busson presiident för stadsrädet. Paris den 10. Lagstiftande förfamrlingen har beslutat att skyndsam mast ber handla ett förslag om att uppskjuta betalninaar af belopp, fom äro förfallna den 11 d:s, i en månad. Församlingen bar beslutat, att genom presidenten till bären öfwersända ett tacksamhetsvotum, fom yttrar att hären har giort fia wål förtjent af fäderneslandet. Detta votum antogs med acklamation, och från förs samlingen ljöd enhälligt trefaldigt warma bifallsyttringar. London den 10 Augusti. Drottningen afslutade idag parlamentet med ett thbrontal af följande inneyäll: Regeringen has de bemödat fia att förekomma det olydliga kriget. Den skulle fortfarande iatttaga neutralitet och på det allwarligaste häfda deraf följande rättigheter och upp: fylla motswarande förpligtelser. Den stulle söka att förhindra en större utsträckning af kriget och bidraga till ett önskligt och årofullt fredsslut. Den ha: de til de krigförande makterna öfmerlemnat identiska noter om ett bättre be