mid Cherbourg bleswo eskaderns fartyg presenterade för Hus Majeftät af vice: amiral Bouet-Villaumez, fom derefter höll följande tal till fejfarinnan: Madame! I tet ögonblick, då wi stå i be grepp att lätta ankar, har Eders majestät welat bringa oss en sista helsning ombord på wåra fartya, hwarför mi ber tyga mår tacksamhet. Wi äro wanda att se wär kejsarinna. hos oss öfwer alt der det gifwes en fara att trotsa, och mi ber höfwa endast följa hennes ädla exempel i den strid, fom förestår. Wår rel skall blifwa mera blygsam än den, som är tilldelad wåra bröder wid armåen, men ej heller skola wi glömma, att wi hafwa att hämnas Frankrikes kränkta wärdig: het, i det wi sluta oss fast omkring kej serliga familjen. Lefwe kejsaren! Lefwe kejsarinnan! Lefwe kejsarprinsen! Oificerare och manskap befwarade dessa ord med entusiastiska hurrarop, och sedan kejsarinnan hade tackat amiralen med nå: ara hjertliaa ord, uppläste hon med rörd stämma, men med energiskt uttryck föl: jande proklamation, af kejsar Napoleon till eskadern: Officerare och matroser! Oaktadt jag ide är iblanr Eker, skall min tanke dock följa Eder på de haf, der Ni nu skolen wisa Edert mod. Franska marinen har ärorita minnen; den skall wisa sig sin forntid wärdig. När Ni, långt från fäderneslandets jord, finna Ever gentemot fienden, tänken då på att Frankrike är med Eder, att dess hjerta flår med Ekert, och att det nedkallar himlens beskydd öfwer Edra wapen. Mer dan Mi kåämpen på hafwet, skola Edra bröder af landtarmegen strida med fame ma kraft för samma sak fom Ni. Understörjen hwarandras bemödande, fom skola blifwa krönta med samma lyckliaa utgång! Dragen nn bort och framwisen med stolthet wåra nationela färger. När fienden ser den trefärgade flaggan swaja från wåra skepp, skall han få weta, att öfwer alt för tricoloren i fina weck Frankrikes ära och skyddsande med fig. Napoleon. Kejsarinnan betonade i synnerhet de sista orden i proklamationen och war knappt i stånd att trölja den rörelse, fom gripit henne. På ve vivatrop, fom följde efter proklamationend uppläsning, kunde hon blott swara genom att tyst trycka amiral Bouet Villaumezis hand. På denna scen, fom af de franska tidninz garne beskrifwes fåfom utomordentligt imponerande, följde en messa hwilken kejsarinnan biwistade med djup andakt. På hennes uttryckliga befallning gafsej sa lut för henne; AUt krut är nu afsedt för Preussen, säger en fransk rtidning med anlednina deraf. Samma tidning tillägger kejsarinnan följande yttrande: Nrigetds lösen är segren, de franska wapnens triumf. En fred, fom under: skrefs efter ett nederlag, skulle wara napoleonska dynastiens undergång. Tulltjenstemännen i Frankrike, hwilka bilda en styrka af 25,000 man, hafwa fått befallning att oraanisera sig itrigge bataljoner och stålla fia till de militära auktoriteternas förfogande. Från Wien medtdelas att preussiska landtwärnisterna i Posen högt förklarat, att regeringen i Berlin tager miste, om bon tror, att de skola strida mot frans: männen, J Berlin klagar man mycket öfwer de baierska truppernas tåliga utrustning. Frankrikes officiela tidning meddelar nu att den wigtiaa underrättelsen, att det ämnar draga sina trupper från Rom, redan kommit kabinettet i Florens tillbanda. Fransmännen skola inom 14 dagar ba utrymt det romerska området och de italienska trupperna skola öfmertåaa uppdraget att skydda Rom mot möjligen tilltänkta garibaldiska eller re: publikanska invasioner. Inrikes. GA I MI SON EN I vr