Norrländska Korrespondenten – 2 augusti 1870, sida 3

trängas undan af hycklande lycksöfare. Franska armeens män. Leboeuf. (Frankrikes nuwarande kriasminister och generalissimus öfwer franska ar män) Edmond Leboeuf tillhör denna lånan rad af moriga och ärelystna mån, bwilkas krigiska talanger mottagit filt dop under Afrikas brännande sol, för attfedermera glänsa på de stora europeiska slagfålten, och detta krigarelif tyckes wara bang fröjd och luft. Det är karakteristiskt för fransmännens uppfattnina af bwar som behöfwes för att wara en officer comme il faut, att hans bioarafer, näst efter att lofprisa hans djerfwa mod, länga wigt på, att han är en af de wackraste männen i hela franska armeen och utt han ide försmår att lågaa i daden ett wisst militäriskt koketteri för att förläna fin manliga och kriaiska gestalt den rätta turnyren. Men Leboeuf är också få att fåra uppförd under wapen. Han är förd i Paris den 6 tec. 1809 och fom i fin tidigaste unadom in den polytekniska skolan, hwilten fom betant altid har hult en militärisk anstrykning. Redan under denna lefnar speriod gjorre han fia bekant med frigets faror, men äfwen met krut rökens berusande inwerkan och med fer gerns stolthet, i det han år 1830 under juli-revolutionen i spetsen för en skara upproriska stormare och bemäktigade fia lifgardets kasern Quai dOrsay. För denna wapenbragd belönare Louis Phi lippe honom med den bekanta Julidekorationen och sände honom samma år som underlöjtnant till artilleriskolan i Met. J denna förträffliga skola tilleg nade Leboeuf sig de första teorierna i artilleriwetenskapen, den han senare prat tistt fick tillfälle att att sturera på flag: fälten i Afrika, hwarest han med stor utmärkelse tjenstajorde från 1836 till 1841. Han förwärfwade sig isynnerhet rykte för att besitta en owanliat energiskt karakter och denna omständighet hade han till stor del att tacka för fin utnämns ning i augusti 1848 till tommendant öf: wer Ecole Polytechnique, hwarest man just under rewolutionsäret först och främst behöfre en man med ffinn på näsan, fom man säger. Då Leboeuf år 1850 iemnade denna post utnämndes han til öfwerstelöjtnant, och twå år senare avan cerade han till öfwerste. Den tid närmade fig nu, då frans männen för första gången sedan MNapo: leon den Stores tid skulle aflägga mit: nesbörd om deras öfwerlägsenhet på de stora europeiska slagfälten. Krimkriget utbröt och Leboeuf deltog med sedwanlia glans i fälttåget, först fom chef för artilleriets generalstab och seran i egenskap af brigadgeneral som befälhafware öfwer den första armetåren. Efter fin återfomft till Frankrike blef ban utnämd till def för garrets artilleri och år 1857 steg han han till divisionsgeneral. Stang: punkten på Leboeufs militärbana är vod det italienska fälttåget år 1854, i hwilfet han deltog fom chef för det samlade franska artilleriet och hwari han utmärkte fig få wäl wid Magenta fom wid Sol: ferino. J det sistnämnda slaget afgjorde ban i förbindelse med Niel seaern till fransmännens fördel genom att i samma ögonblick, då striden rasade som hetast, samla hela reservartilleriet och dermed göra ett oförwäget angrepp på Kavriar no, fom bröt österrikarnes ståndaktighet Til belöning för denna tappra handling dekorerades Leboeuf med Hederslegionens storofficerskors och fort derefter utnämdes ban till kommendant för den 6tte armefåren med hufwurlvarter i Tou: louse. Generalen har under sin militäriska lefnatsbana warit adjutant hos kejsar Napoleon och år tillika medlem af frans ffa artillerikomiten. Han har ide blott rykte för att wara Frankrikes förfte artilleriofficer utan är tillika i besittning af omfattande arministrativa talanger och det är antagligen denna omftändigbet, fom föranledde marskalk Niel att på dödsbådden anbefalla honom til fin ef: tertrådare fom krigsminister. Hans ut: nämning till denna answarsfulla post egte rum den 21 Aug. 1869, och om den än icke wann obetingadt bifall bland armens officerare, som icke tycka om, att en general i ett specielt wapen beklåder denna wigtiga post, så trösta fig foldaterna hos hwilka aeneralens namn har