Norrländska Korrespondenten – 2 augusti 1870, sida 3

smatens disposttion. Anekdoter. Då professor Dubois-Reymond i Berlin häromdagen skulle börja sin föreläsning, ivledde han den med följande ord: Mina herrar! Ursägten det franska namn, jag bär! Att den berömde fysiologen är huggen af tyskt virke (aus deutschem Holze geschnizt) är dock tillräckligt bekanta, säger en tysk tidning. Som ett motstycke kan anföras professorn i teologi vid universitetet i Rostock, Dickhof, en infödd hannoveravare, Denne inledde nemligen en dag i förra veckan sin föreläsning. med följande ord: Ändtligen kommer Guds straff öfver preussen; det skall bli tuktadt af Frankrike. Följden blef, att professorn på aftonen fick sina rutor inslagna. I preussiska tidnivgar ser man den stolta uppgiften, att Preussen snart skall hafva 700,000 stridsmän samlade vid Rhen. Freden skall dikteras antingen i Memel — bekant preussiskt tillflygtsort undan de vid Jena och Auerstedt, Friedland och Eylau segrande fravsmännen — veller i Paris, och aldrig, aldrig, aldrig annorstädes, äfven om månader och år skulie förflyta innan dessk, säger Volks-Zeitung. — Vi, det tyska folket — Kölnische Zeitung svärja lögnynglets undergång. Segre sanningen, segre oskulden, segre rättvisan, segre vårt tyska fädernesland! Himmelen hjelper, och helvetet måste vika för oss! Icke blott vi tyskar, utan alla(?) bildade nationer på denna och andra sidan verldshafvet dela våra åsigter om den sanna orsaken till detta krig och förbanna dess upphofsman.4 Såsom exempel på, huru hatet mot Frankrike nu slagit ut i full låga i Tyskland, anför ett Hamburgerblad följande kostliga historia: I en af våra största flickskolor, hade lärjungarne. döttrar af stadens rikaste handlande, länge känt sig kränkta af, att de skulle mottaga undervisning i franskan, dödssiendens språk, och detta till på köpet af en infödd fransman. Men häromdagen kunde de unga damerna ej längre tillbakahälla sin rättmätiga harm. Då den olycklige läraren trädde in i klassen och började sitt: Allons mes dames, blef han mottagen med ett häftigt pereat, och då han icke straxt gaf vika, susade böcker och andra lämpliga kastvapen omkring öronen på honom. Läraren fann nu för godt att draga sig tillbaka, och då ett försök att låta hans fru undervisa äfven misslyckades, måste de båda resa från Hamburg. — vNär till och med Tysklands yngsta döttrar på ett så beslutsamt sätt lägga i dagen sin ovilja mot arffienden, kan det ej — säger bladet — vara tu tal om krigets utgångs. — ERE SITER — Sjöfartsunderrättelser. Till Sundsvallinklarerade fartyg: Prån utvik as art an