Norrländska Korrespondenten – 29 juli 1870, sida 3

lanonbätar, sannolikt hörande till den på öfning utewarande fwenffa ffärgärdgeftatern, hafwa warit synliga utanför Ska: gen. Det är rå kanske från dem, fom den i f. n. nämnda ftarta fanonaden hårrört. Paris den 22 Juli. Kejsargardet har hitånat i tag. Kamrarnes sessioner äro afslutade. J når afton mar tet en ofantlig entbusiasmen på stora operan. Madame Marie Sass sjöng marseljäsen i kostym och samtliga åhörarne reste fig och ins stämde i sången. J taa emottoa kejsaren lagstiftande församlingen Presitenten Schneider anmärkte i slutet af sitt tal till kejsaren att nationen följer kriaet med fina bästa önffningar, och att fejfaren utan befymmer kan öswerlemna regentskapet åt fejsarinnan. Kejsaren swarade, att det beredde hos nom en tillfrersställelse att före fin afresa till armeen funna tada lagstiftande församlingen. Ett krig, anmärlte ban, är berättiaadt. då det föres med folkets och dess representanters samtycke. Franks rike bare gjort alt för att undwika fris get Wid fin afresa anförtrorre han keisarinnan åt lagstiftande församlingens stydd. Kejsarinnan skulle sammantallu te depnterate, när omstännigheterna for: drade bet, och hon skulle uppfylla de pligs ter, fom hennes ställnina ålade henne. Kejsaren slulle taga fin fon med fig för att denne skulle lära tjena fitt land. Hwad bonom fjelf widkom, jå hade han fast beslutat att utföra ten mission, fom är honon anförtrodd. Paris den 23. Kejsarens proklamas tion till franska solket inledes med ten betraktelse, att natienens hederskånsla blifwit wäckt med oemotståndlig kraft, sedan ven fett, att Preussen trots den försonliahet, Frankrike lagt i dagen, fer dan 1866 ide welat taga hänsyn till Franfrikes geda wilja och tålamod men gifwit anledning til att mau öfwer alt rustat fia i stor skala, få att Europa blifwit förwanrlart till ett stort läger. Frankrile utwecklar nu åter sin fana, fom öswer alt, der den wisat fia, warit förelöparen för civilisatoriska itcer oms hwälfningar Kejsaren har fjelf stält fia i spetsen för fin här ech taagit fin fon med fia, för att denne må funna rela tera8 faror, fom kämpa för fofterlandet. Preklamationen omtalar den spanska anaelägcenheten, aenom hwilken hela ftällningen blef afslöjad. Då Preussen icke wille höra på Frankrites fordringar i denna sak, ljöd kriasropet öfwer hela landet Men det är ej ett trig med Tyskland man will, ty man respelterar Tysklands oafhängighet, utan man mill, att de särskilra tyska follslagen fritt skola afnöra sitt öre, och ret gäller nu att far pa ett tingens tillstånd, fom fon piftva Frankrite säkerhet och bereda framtiren en fred byad på waraktia grund. Bukarest Det rarikala partiet i rumenista kammaren har föreslagit följan. te misstroendevotum för ministeriet. Rammaren antager ett regerinasprogram enliat bwiltet Numenien tillkännagifwer fina sympatier för Frankrike, men förklarar fia fullkomliat neutralt med afseende på te europeiska angelägenheterna. Newyork. Ånabåtsfarten med tyska ångbåtar mellan Newyor: och Tyskland är upphörd. London. Den officiella ondon Gar gette offentliagör ett regeringsbeslut, genom bwilket Enalands neutralitet i öflia form proklameras och de engelska undersåtarne på det strängaste förbjudas bwarje rirekt eller indirekt deltagande i lriget. Nordtyska förbundets samtliga lonsuler och vice konsuler i England, hwilka tillita betlädt franska tonfulatembeten, bafwa nerlaat be sednare. Åfwen de franska konsuler, hwilkas associss äro nordtyska konsulatsembetsmän, hafwa afsagt fia fina franska befattningar. Konstantinopel. Turliska hårens reserv är fallad under wapen. J hög arad intressant är att se det sätt på, hwilket hannoveranarna i Paris haswa emottagit underrättelsen om fripet stämningen är hos dem densamma som inom den lilla danska kolonien. J 2 —