Norrländska Korrespondenten – 22 juli 1870, sida 3

ediga den, wann såwäl bolagets härmar rande ageuts fom ock dess efter elbswådan hitsända ombuds belåtenhet. Men efteråt fom åtskilligt af tet salnade tillrätta, och den brandskadade upplyste genast bolaget äfwen härom, Denna samwetsagranhet bar wäckt styrelsens inom bolaget Siandia nppmärksomhet oc) har föranleåt den att gifwa ihr T. ett offentligt ertännande. Sålunda tillstälde bolagets härwarande agent, landskamreraren och rir daren J. M. Ryding å dess wägnar, handlanden Thorssell den 13 dennes bolagets medalj i silfwer med betygande af bolagets tad: samhet för hr Tis berömwärda förfaringesätt. Medaljen, omsluten af ett prydligt etui, har på framsidan bolaget Skandias emblemer och på batsidan läses inom en lagerkrans: Till E. T. Thorssell, min: ne af den 25 Maj, 1870 oo utmärtelfen, få hedrande för emottagaren, är på fame ma gång en erinran till assuradörer att icke begagna sig af olyckstillsällen till spe kulation, utan redligt uppgifwa fine för: luster: ty — ärliahet warar länast. — År Europa 5Perbeigligst) Saphir yttrade en gång på en of fina humoris stiska föreläsningar: Det säges att Cu: ropa är få öfwerfullt med menniskor. att utwandringar maste ega rum. Galenffaper! Om Europa är öfwerbefolkadt, hwarför stå då lonsertsalarne och: teatrarne tomma? Sår man förbi en sträddarebutil fattas menniskor i alla upphängda rodarne, och tittar man fin hos en modekrämerska, fattas hufwuden till alla de erponerade hattarne. Frågar man en lätare, fattas det honom patienter och frågar man wärdhuswärdarne fattas dem funder. Tids ningarne salna prenumeranter, flitorna friare oc fruarne ofta fina män. Hur fan Europa då wara öfwerbefolkadt?! Tidningsöfwersigt. Danmarks officiela tidning slutar en längre uppsats om kriget med följande ord: Från rent mensklia ståndpunkt är det ett fasawäckande skärespel, för hwilfet ridån nu uppgår. Det wisar en lång rad af blodiga walplatser med tusentals lemlästade effer. Ser man deremot fas fen från den kriaswetenskapliga sidan, bar wisst aldrig någon strid blifwit motsedd med större spänning och större in: tresse. Begge härarne mötas utrustade med ten nyare titens bästa och fullftomligaste skjutwapen, hwiltag praltiska an: wändning i ett stort krig ännu icke egt rum. Chassepotgewären skola mäta fig med de preussiska tändnålsgewären, mi trailleusen (cu of Napoleon fielf uppfuns nen kulspruta) med den prcussiska Eulsprutan, ven Kruppska fabritens refflade gjutstålskanoner med re franffa Ajuteriernas bästa alster. Fransmännens mir litära erfarenhet och geni skall bestå sitt prof mot preussarnes fasta militära or: ganisation och 1866 mifare taktiska ffidlighet. Männen från Satowa fampag: nen: Moltke, Steinmetz, Bittenfeldt, Vogel von Faltenstein och Manteuffel skola för andra gången framträta på stkå deplatsen. Men re ffola denna gång i stället för Benedek och Henikstein möta motstäntare säsom bertiaen af Magenta, arefwen af Palikao, marskalt Bazaine, Lebrun, Frossard och ancra. Det fins tnapt någou of Preussens lerdande män, hwarken Bismarkk eller Roon eller Moltke, fom wäntar en framgång för de preus siska wapnen lit den 1866, Ånnu i fjor