och en käpp med ett så väldigt stälhandtag, att den äfven skulle kunna användas till stridsyxa, steg framför de andra, aftog artigt sin runda hatt för främliagen och frågade på tyska, hvarmed han, som var bandets kapten, eller hans folk kunde stå honom till tjenst. oJag har gått vilse på vägen till Starostdammen, sade Wilhelm, voch förirrat mig i skogen Hvarifrån kommer ni? Från Hornas. Det kan man kalla att förirra sig duktigt v sade gubben. Ni har vandrat i fullkomligt orätt riktning. Natten är så mörk att detta ej bör förundra eder. Blif för denna natt vår gäst, så skall jag i morgon låta ledsaga eder till dammen. Träd närmare, nådige herre, så skall jag låta bereda eder ett läger framför brasan, der ni kan lägga eder och sofvap Tack, min vän, jag ämnar ej sofva i natt. Ett par gamla sadlar framsattes för att tjena i stället för stolar åt Wilhelm och kaptenen, men knappt hade den förre satt sig, innan han omringades af nakna och halfnakna gossar och flickor, som bådo honom om almosor. Han tog då af sig sin sidenhalsduk och lemnade den åt kaptenen med anmodan att gifva den åt det bästa bland