Norrländska Korrespondenten – 12 juli 1870, sida 3

tufft tbanctt, It HUT TUE. — Jordbruksrön. Professor Arrde nius redogjorde wid ett af landtbrufsar kademiens sammanträden för de af pro: fessor Wölcker uti England under loppet af tio år gjorda undersökningar om röds klöfwerns gödande egenskaper såsom förr frukt för hwete och andra stråsäden, hwaraf framgick, att rödklöfwern, liksom de öfriga ärtwäxterna i allmänhet, upptager ur luften samt kvarlemnar uti jorden genom sina rötter, sin stam och sina på åkern affallande blad en så stor massa lväfwe att densamma öfwerstiger fvanti: teten af det kväfwe, som i den rikaste gödning med Peru-guano tillföres åter: jorden. Af rötterna och de öfriga lem: ningarne efter klöfwern alstras efter hand uti jorden ammoniak, fom syrsätter fig och omwandlas till saltpetersyra, hwilken ingår förening med de tillwäxtförda i jorden tjenliga mineralämnena, påffyndar dessas lösning och omsättning till sädan form, att de af wäxterna kunna upptagas till föda, hwadan Höfwerrötterna på detta fött gagna mera är en direkt gödning med saltpeter; och wore härigenom en af förklaringsgrunderna gifwen till det kända faktum, att klöfwern ehuru sugande jorden på min2ralbeftåndådelar mera än någon sädesskörd, likwäl ökar jordens produktionsförmåga till ef: terföljande stråsäd. — Förfärligt. Till Borås tidning är följande meddeladt: En torparehustru i W. . gs fn hade för en 10 år sedan mycket bekymmer att funna uppföda en lamunge, fom dennes mor hade bjerta nog att förgäta. Till glädje för fin man, fom ock tyckte fynd om den lille lamungen, fann hustrun på att till ffiftes med sitt eget barn lemna den lille ludne sitt bröst. Lamungen kvicknade wid, wäxte od) gjorde fin fostermor myc: fet nöje med att sjelf hoppa upp i knäet till fin dibroder, fom han med alla kraf. ter fökte stånga af. Den fyrbente Esau wårte emellertid fortare än hans släte dibroder och måste slutligen till denne afstå fin, fom han wäl tyckte — natur: liga rätt. En stor gumse war han snart, men; alls ide folklig; oc få hade han upphört att wara märtwärdig om han ej fått skull för att hos fin fostermor hafwa kvarlemnat de minnen, fom mål: lat att hon efter ett år framfödt en en flicka med en mun högst wanskaplig, och fom warit dräglig, om han liknat den till hwilken flickans moder få föattigt lemnat sitt bröst. Nu är den ar: ma flickans utseende olyckligt, ej blott för henne sjelf, utan ock för andra, ty barnaföderskor, som blifwit skrämda af hennes utseende påminnande om den olyckliga flickans. Dess bättre, så har intet af dessa barn lefwat, men flickan, som nu år 8 år, lefwer än och kan, till råga på sin egen olyckliga ställning i lifwet, bli en ofriwillig orsak till många menniskors sorg och olycka. — Till dansbana ha Mariefredsboers na walt stadens steppsbro, och Marie: freds tivning erinrar fördenskull den danslystna ungdomen att den gör bäst uti att upphöra dermed för att ej råta ut för wederbörande, som ega att för otillåten danstillställning bötfälla sådana dansmästare; vod är detta ide det märsta, fom kan intväffa, tillägger tidnin: gen, tty en dansande fan lätt blifwa Yr i hufwudet, falla i sjön, få flag och ögon blidligen dö. Derför, I danslystne! om ide andra personers nattro ligger eder om hjertat, få tänken dock, att edert oförs stånd kan bringa någon af edra bästa wänner om lifwet. Wi klandra icke den måttliga dansen, men mera passande plats, än en fmal bro, omgifwen af mat: ten på trenne Håll, måste Utmäljag. — Egendomlig nådeanjöran. Handels: expediten Kress, hwillen för någon tid fedan af rådstuwurätten i Stocholm dömdes till 3 år oc 6 månaders straffarbete för stöld från husbonde samt förfalskning och som öfwer detta rådhusrättens utslag har anfört beswär i Swea hofrätt, der tiden för straffarbetet blifwit nedsatt till 3 år, har nu ingifwit nådeansökan till K. M:t med anhållan att få de tre årens ftiraffarDet förändrade till lifa många års enffild cell. Norrland. Haparanda. Ett tjufband, fom långe bedrifwit fina ofog i Haparanda och tra: ton Noramfrina har onsl;,lPRjFGaränfsen?!