Norrländska Korrespondenten – 10 juni 1870, sida 3

Och likväl behåller ni dem kvar och föder dem h Kan jag då bortjaga de arma själarne? Den ene korpen är min mans själ, och deu andre tullförvaltarens i Troppau, Och de hafva bäda i lifstiden förföljt mig. De hafva redan båda varit i helvetet, men jag har trollat dem ut igen, ty böner hjelpa ej de fördömda. Nu dela de mitt dagliga brödo. Angeli gaf gumman en gäfva och lemnade henne jemte Wilhelm. Nådig frupso ytrade denne, jag tillåter mig anmärka. att det är de upplystas pligt att upplysa och förädla folket. Detta kan endast ske derigenom, att man söker omintetgöra sådana personers inflytande, som genom vantron fördumma det?. Min kära doktor, förklarade Angeli, eder förtrytelse är rättvis, och jag delar den. Ni är nu domare på mitt gods och min fullmäktige. Det skall derför så mycket mera fröjda mig, om ui kan uppfinna något medel att beröfva berghexan hennes anseende, som hon otvifvelaktigt redan genom sina profitior förstört hela familjers lycka och gjort lättrogna personer vansinnigav. Midt i klyftan mötte de en ålderstigen man, i hvilken fru van Labans genast igenkände en tjenare hos sin farfader. Den bräcklige gubben be